Ny medarbetare på Gotit

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har glädjen att presentera en ny medarbetare på Gotit, Kevin Chen Trieu. Kevin började den 8 juni som systemutvecklare i Team Alvis. Han kommer närmast från studier på Chalmers Tekniska Högskola, är 24 år gammal och bor i Angered.

Välkommen, Kevin!

Posted in Gotit |
Dela:

Nytt podcastavsnitt

I Malmö har vuxenutbildningen gjort stora satsningar på att arbeta mer strategisk med sin administration. Mikael Andersson samtalar med Jonas Svensson, vuxenutbildningschef, och Marie Ovenberger, sektionschef, om tankarna bakom och resultaten av satsningarna.

Lyssna på avsnittet

Posted in Gotit |
Dela:

Förslag från Dimensioneringsutredningen

 

Det finns flera djärva förslag i det betänkande som Lars Stjernkvist och Utredningen om planering och dimensionering av gymnasieskola och vuxenutbildning lämnade till regeringen den 8 juni. I betänkandet med namnet ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning”, markerar man tydligt att arbetsmarknadens behov av kompetens måste väga tyngre när huvudmännen planerar vilka utbildningar man avser att genomföra.

Man föreslår också att staten ska öka sin styrning av utbudet från gymnasieskolan och komvux. Bland annat ska staten stödja och styra skolhuvudmännen mer när det gäller planering och dimensionering av vilka utbildningar som ska erbjudas. Staten ska också besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och för yrkesutbildning inom komvux.

Det är tydligt att utredningen också anser att konkurrensen på gymnasiemarknaden leder till negativa effekter. Framför allt menar man att kampen om eleverna gör att gymnasieskolornas styrs för mycket av elevernas önskemål, och för lite av de behov som faktisk finns på arbetsmarknaden. Av den anledningen föreslås att gymnasiemarknaden bör balanseras med mer inslag av planering och samarbete mellan huvudmän, samt att den ökade statliga styrningen av utbudet ska gälla både kommunala och enskilda huvudmän.

Läs hela betänkandet här.

Posted in Gotit |
Dela:

Nya uppdrag till Gotit

Under de senaste veckorna har Gotit fått tre nya uppdrag. Uppdragen är att stödja vuxenutbildningen i Sundbyberg och Oxelösund med Alvis, och barn- och ungdomsskolan i Härryda med Skolplatsen.

 – Vi är mycket glada och stolta över att ha fått förtroendet att leverera våra administrativa system till dessa kommuner, säger Jörgen Rönning, vd för Gotit. Detta är en stor framgång för Gotit, men framför allt är det ett kvitto på det fantastiska arbete som våra medarbetare inom Team Alvis och Team Skolplatsen gör.

 För Gotit är de nya uppdragen också en bekräftelse på att man erbjuder tjänster och produkter som motsvarar behoven hos användarna. Jörgen Rönning menar att de nya uppdragen visar på att Gotit både erbjuder bra produkter och har en fungerande strategi bakom produkterna.

 – För det första bygger våra produkter på vår uppfattning om hur en strategisk skoladministration kan och bör fungera. Vår bild av strategisk skoladministration har vi byggt upp i nära kontakt med administratörer och skolledare runt om i landet. Sedan har vi specialiserade system för vuxenutbildning med Alvis respektive barn- och ungdomsutbildning med Skolplatsen. Båda systemen är molnbaserade och vi erbjuder våra kunder att växa tillsammans med oss utan att behöva köpa nya moduler. Sammantaget upplever vi att det är ett vinnande koncept, säger Jörgen Rönning.

Posted in Gotit |
Dela:

Molntjänster en förutsättning för hemarbete

När delar av utbildningsväsendet gått över till distansutbildning till följd av Corona-pandemin har även många av administratörerna blivit tvungna att arbeta hemifrån. Men även om de fått datorer m.m. från sin arbetsgivare har det vid flera tillfällen visat sig omöjligt att utföra arbetsuppgifterna hemifrån. Anledningen till detta har varit att huvudmannen inte har molnbaserade tjänster i sina skoladministrativa system. När administratörerna inte kan nå systemen över webben är det inte heller möjligt att få arbetet gjort. Detta visar tydligt att molnbaserade system är en förutsättning för att en skola ska vara rustad för att möta en situation som Corona-pandemin fört med sig.

Ytterligare ett problem som Gotit har erfarit är när huvudmannen visserligen har molnbaserade system, men att det samtidigt finns begränsningar för hur många användare som kan arbeta i molnet. Här finns det flera exempel på när licensbegränsningar i praktiken lett till att det som beskrivits som molnbaserade tjänster i praktiken inte fungerat.

Posted in Gotit |
Dela:

Fjärr- och distansundervisning i skolan

Distansundervisning

Riksdagen har fattat beslut om att grund- och gymnasieskolor får bedriva fjärr- och distansundervisning under vissa förutsättningar. Den 16 juni biföll riksdagen regeringens proposition ”Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad”. I propositionen finns också ett längre avsnitt om frågan huruvida det är möjligt för vuxenutbildningen att teckna avtal om entreprenader utan offentlig upphandling. Här kommer några av de viktigaste delarna av beslutet och propositionen.

Till att börja med reder man ut skillnaden mellan fjärrundervisning och distansundervisning. Fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid. Distansundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations-och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,

Man konstaterat att det finns ett behov bland grund- och gymnasieskolor att kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning, framför allt beroende på bristen av legitimerade lärare. För att öka likvärdigheten inom skolväsendet bör en huvudman kunna erbjuda fjärr- och distansundervisning för att erbjuda bra kvalitet i utbildningen.

I fråga om fjärrundervisning så utökas dagens möjligheter till fjärrundervisning till att även göra det möjligt för huvudmän att erbjuda distansundervisning om det inte finns behöriga lärare och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte lyckats anställa en sådan eller om elevunderlaget är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det är alltså kvalitetsproblem eller organisatoriska problem som ska utgöra grunden för möjligheten att erbjuda distansundervisning. Det ska också bli möjligt att erbjuda distansundervisning i fler ämnen än idag. I grundskolan ska i princip alla ämnen utom praktisk-estetiska ämnen erbjudas. För gymnasieskolan överlåter man åt Skolverket att avgöra vilka kurser som blir aktuella. Det ska vara upp till varje huvudman att besluta om distansundervisning, men sådana beslut får bara gälla ett år i taget. Endast behöriga lärare ska ge distansundervisning och det ska finnas en handledare som stödjer eleven på plats.

När det gäller distansutbildning så är detta en helt ny form som bara erbjudits av särskilda anordnare tidigare. Nu blir det generellt möjligt för alla huvudmän att erbjuda distansutbildning om vissa förutsättningar är uppfyllda. Distansutbildning inom grundskolan ska bara få användas som särskilt stöd för en elev i som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grundav en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Rektor kan besluta om ett sådant stöd, men bara för en termin åt gången. Distansundervisning ska få användas i alla ämnen utom de praktisk-estetiska ämnena. Inom gymnasieskolan ska distansundervisning kunna användas som särskilt stöd, men också för en hel utbildning i gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller andra särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara t.ex  elever som idrottar på elitnivå och därför ofta befinner sig på resor eller deltar i träningsläger och tävlingar. Regeringen öppnar alltså upp för möjligheten att erbjuda mer omfattande distansutbildning till elever på gymnasiet som har andra engagemang som gör det mycket svårt för personen att genomföra utbildningen med närundervisning. För att kunna erbjuda distansundervisning måste skolan dock ha tillstånd från Skolinspektionen.

I propositionen som var underlag för riksdagsbeslutet lyfts också en fråga som är av mycket stor vikt för vuxenutbildningen. Det är frågan om huruvida vuxenutbildning på entreprenad behöver upphandlas enligt lag om offentlig upphandling eller inte. Upphandlingar av vuxenutbildning på entreprenad har blivit ett mycket stort problemområde, med upprepade och långdragna överklaganden och en osund prispress. Av den anledningen reagerade många vuxenutbildare positivt när utredningen om fjärrundervisning menade att vuxenutbildning på entreprenad är s.k. ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”, och därför inte behövde upphandlas. Detta ställningstagande fick stark kritik av tunga remissinstanser, och i propositionen konstaerar regeringen att det juridiska läget är mycket osäkert, och att frågan måsta avgöras i kommande rättsfall.

 

Posted in Gotit |
Dela:

Satsningar på vuxenutbildning

Statsråd Anna Ekström Utbildningsminister Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

I vanliga fall kanske regeringens vårändringsbudget inte innehåller så dramatiska förändringar. Men i år har coronapandemin förändrat detta. Som ett led i regeringens arbete att möta de negativa konsekvenser som pandemin bedöms få för ekonomin och arbetsmarknaden gör man stora satsningar på vuxenutbildningen.

Den första satsningen gäller regionalt yrkesvux. Till att börja med tillför regeringen 675 miljoner kronor för att finansiera fler helårsplatser inom regionalt yrkesvux. Men minst lika viktigt är att regeringen tar bort kravet på kommunal motfinansiering av yrkesvux. Fram tills nu har kommunerna varit tvungna att själva finansiera en helårsplats för varje helårsplats som finansierats med statsbidrag. Just kravet på motfinansiering har varit en av de främsta anledningarna till att kommunerna tidigare inte kunnat erbjuda yrkesvux i samma omfattning som det faktiskt funnits statsbidrag för. När det kravet nu försvinner förändras läget dramatiskt. Eftersom  den andra anledningen till att alla yrkesvuxplatser inte använts har varit att det inte funnits nog med sökande elever kommer permitteringar och liknande att ändra även detta. Så med mer pengar, ändrade regler och fler möjliga elever kan vi nog räkna med en mycket stark ökning av regionalt yrkesvux framöver. Tyvärr finns problemet med för få yrkeslärare kvar, men med tanke på situationen på arbetsmarknaden kanske även fler yrkesarbetande byter karriär till yrkeslärare.

Nästa stora satsning i vårändringsbudgeten gör inom yrkeshögskolan. Totalt satsar regeringen sammanlagt 245 miljoner kronor extra på platser inom yrkeshögskolan, fördelat på tre olika områden. Den första satsningen är att öka antalet platser vid redan beviljade utbildningar genom ett tillskott på 157 miljoner kronor. Här är det alltså inte fråga om en ny ansökningsomgång med nya utbildningar, utan en utökning av antalet platser hos de anordnare som redan fått utbildningar beviljade. Den andra satsningen är ett ökat anslag för kortare kurser och kurspaket av mindre omfattning. Här lägger regeringen 37 miljoner kronor extra, eftersom dessa utbildningar bedöms vara viktiga i det omställningsarbete som kommer att krävas. Till sist satsar regeringen 29 miljoner kronor på en ny försöksverksamhet med en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen. Avsikten är att yrkesarbetande som redan har delar av de kunskaper som behövs för en examen, genom tillgodoräknande och kompletterande utbildning ska kunna få en examen.

Senare under denna vecka vänas också ett beslut från regeringen som rör studiestartsstödet. Bland annat kommer kravet på arbetslöshet i sex månader tas bort.

Genom de här stora satsningarna visar regeringen tydligt att man uppfattar vuxenutbildningen som ett synnerligen viktigt verktyg i arbetet med att minska de ekonomiska konsekvenserna av pandemin.

 

Posted in Gotit |
Dela:

Projekt om digital betygshantering

Digitaliseringen av skola och utbildning är ett mycket prioriterat område, och det pågår ett mycket stort arbete med att genomföra detta. Men på ett område är det fortfarande oklart hur digitaliseringen ska genomföras i praktiken. Området vi talar om är betygshanteringen.

Att sätta och utfärda betyg är en mycket viktig myndighetsutövning som utförs av lärare och rektorer. Det är också avgörande att betyg arkiveras och sparas på ett säkert sätt för framtida användning. Av den anledningen finns det ett nät av regler som styr hela denna hantering. Förutom reglerna i skollagen finns också regler i arkivlagen samt föreskrifter från Skolverket m.m.

Sedan 2012 är det möjligt för en skola att föra sina betygskataloger elektroniskt. Det innebär att en lärare kan sätta sina betyg elektroniskt och signera med en digital signatur som är godkänd. Men problemen uppstå när den digitala betygskatalogen ska arkiveras. För att behålla sin status som allmän handling måste den digitala betygskatalogen föras över till ett e-arkiv med bibehållen signatur. För detta finns inga standarder idag, och det finns många utmaningar.

Nu tar Gotit tillsammans med Sundsvalls kommun ett steg mot att tillsammans utveckla ett sätt att föra över och lagra elektroniska betygskataloger i ett kommunalt e-arkiv. Målet för projektet är att kommunens vuxenutbildning med stöd av Alvis ska kunna digitalisera hela kedjan i sin betygshantering.

-Det är mycket spännande för oss att detta projekt blir av säger Kjell Andersson och Jennie Sjögren, rektorer vid komvux i Sundsvall. Såvitt vi förstår så bryter vi ny mark och blir först i Sverige med ett sådant projekt.

Posted in Gotit |
Dela:

Fler separata upphandlingar för olika skolformer

Gotit kan se en förändring vid upphandlingen av administrativa system för skolan. Fler och fler kommuner upphandlar nu system för vuxenutbildning och system för ungdomsskolan separat. Från Gotit välkomnar vi detta sätt att upphandla, eftersom vi är väl medvetna om de stora skillnader som finns mellan t.ex. komvux och grundskola. Även om det på ytan kan finnas rationella argument för att upphandla ett gemensamt administrativt system för alla skolformer så anser vi att detta i praktiken inte fungerar. Risken är mycket stor att man med en sådan upphandling får en skoladministrativ lösning som inte fungerar till 100 % för någon av sina användargrupper. Nu förefaller det som att fler och fler kommuner håller med om vår bedömning och ändrar sin strategi till att ha ett system för vuxenutbildningen och ett system för ungdomsutbildningen.

Posted in Gotit |
Dela:

Vad hände med komvuxutredningen?

Flera kanske undrar vad som hänt med de förslag som komvuxutredningen lämnade i sitt betänkande ”En andra och en annan chans – ett komvux i tiden”. Svaret är att regeringen den 16 mars lämnade en proposition som till stor del grundar sig på komvuxutredningens förslag. Propositionen ”Komvux för stärkt kompetensförsörjning” innehåller bl.a. förslag på att skollagens ska ändras så att de övergripande målen med utbildningen inom komvux  ska kompletteras med att den även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning. Där föreslås också att skollagens prioriteringsregel inom komvux ändras så att de med störst behov av utbildning prioriteras. Detta innebär att inte bara de med minst utbildning utan även bland annat arbetslösa och vuxna i behov av yrkesväxling ska kunna prioriteras vid urval till utbildningen. Betygsskalan ska också ändras inom vissa utbildningar, samt särvux ska bli en del av komvux. Propositionen behandlas just nu i utbildningsutskottet, och den 3 juni är det dags för omröstning i riksdagen.

Även om kanske många kanske redan visste att det kommit en proposition baserad på flera av förslagen från komvuxutredningen har det undrats varför inte fler av komvuxutredningens förslag fanns med. Bland dessa förslag fanns bl.a. kravet på betygsrätt för att få bedriva vuxenutbildning på entreprenad, samt nya urvalsbestämmelser. Utan att kunna svara säkert på frågan om vad som kommer att hända med dessa förslag, så ska man ändå inte övertolka att dessa förslag inte fanns med i propositionen. Även om förslagen var stora och viktiga så behövs inga lagändringar för att genomföra dem. Här kan regeringen själv besluta om dessa förslag genom att ändra i de förordningar som styr de områden som de nämnda förslagen tillhör. Det kan alltså mycket väl vara så att förslagen kommer att genomföras, men inte genom att riksdagen röstar om dem.

 

Läs mer 

Posted in Gotit |
Dela: