Författararkiv för: Redaktör

Den 10 maj 1996 startades Gotit med en idé om att bidra till skolans utveckling. Tiden har gått fort, och nu kan vi konstatera att vi verkat ett kvarts sekel (!) i skolans och utbildningens tjänst. Nu ser vi fram emot nästa kvartssekel med våra kunder och nätverk.

Den 10 maj var det exakt 25 år sedan Gotit startade som bolag med idén om att bidra till skolans IT-utveckling. Vi började som ett konsultföretag med uppdrag inom systemutveckling. Efter halva tiden utvecklade vi affärsmodellen till att bli tjänsteleverantör med egen produktutveckling och våra tjänster Skolplatsen och Alvis föds. Idag, 25 år senare har Gotit uppdrag i 40 % av Sveriges 30 största kommuner och är en etablerad leverantörerna av IT-stöd för Sveriges skolor. Vi har uppskattat varje sekund av de första 25 åren, och ser nu fram emot ett nytt kvartssekel tillsammans med våra kunder och nätverk.

Artificiell intelligens inom skoladministrationen

Artificiell intelligens, eller AI, har en stor potential att erbjuda nya möjligheter skoladministrationen och bidra till att förbättra kvaliteten. Vi har samtalat med Kevin Chen Trieu på  Gotit, om detta.

En första fråga: vem är Kevin Chen Trieu?

Jag arbetar som systemutvecklare inom Team Alvis på Gotit. Jag kommer närmast från Chalmers Tekniska Högskola, men jag har också studerat vid Shanghai Jiao Tong University. Det var under min tid i Kina som jag kom i kontakt med användningen av AI inom utbildning.

Vad är egentligen AI?

Det finns flera definitioner av vad AI är, men förenklat kan man säga att det handlar om att maskiner lär sig att utföra saker som människor kan utföra. Man brukar prata om svag, respektive stark AI. Svag AI är när maskiner löser specifika uppgifter eller problem, och stark AI är när maskiner löser mer generella uppgifter. Exempel på svag AI är automatiseringar, vissa förutsägelser och hantering av stora mängder data som är svårt för en människa att överblicka. Vi har också exempel på AI i t.ex. våra smartphones med röstigenkänning, ansiktsigenkänning m.m.

Varför ska man använda sig av AI?

För det första är AI bra på att automatisera repetitiva arbetsuppgifter som kan bli tråkiga för en människa. Användningen av AI ger också oftast bättre resultat inom de områden de används. Ett AI-system lär sig också hela tiden och blir bättre och bättre. Till sist är AI bättre på att identifiera mönster och potential i data.

Vad krävs för att ett AI-system ska fungera?

Till att börja med bygger AI på det man kallar ”maskininlärning” Det innebär att maskinen lär sig genom erfarenhet, tränar sig själv och blir allt bättre på sina uppgifter ju mer den arbetar. För ett AI-system är det viktigaste att ha tillgång till mycket data och bra data. Dålig data ger helt enkelt dåligt resultat, så det är viktigt att man är noga med att lägga in rätt och tillgänglig data i sitt system.

Vilka möjligheter ser du för AI inom skoladministrationen?

Jag ser många möjligheter, men ett exempel är att utveckla webbrobotar som ger svar på de vanligaste frågorna elever har. Ett annat exempel är att använda ansiktsigenkänning för att lösa närvarohanteringen. Just det exemplet har prövats, och fungerar tekniskt, men har utmaningar när det gäller elevernas integritet. AI-system kan också användas för att ge kursrekommendationer till elever utifrån de mål eleven har. Sedan såg jag exempel i Kina där man använde AI-system för att identifiera när elever hade behov av mer stöd i undervisningen. Så exemplen är många.

Till sist: vilken är den största potentialen du kan se med AI inom skolans värld?

Det får jag nog säga är möjligheten att utveckla analysen av den data som genereras inom skoladministrationen. Här finns det möjligheter att först och främst göra deskriptiv analys, d.v.s. sammanställa rapporter, lyfta fram sammanhang och dra slutsatser. Men mer spännande är att AI kan göra prediktiv analys, d.v.s. utifrån tillgänglig data förutspå vad som kan komma att hända. Till exempel att en elev riskerar avbrott eller att inte nå sina kursmål.

Läs mer om AI:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/artificiell-intelligens-i-skolan-kraver-okad-insikt-hos-lararna

https://urplay.se/program/218957-skolstudion-ai-i-framtidens-skola

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/forskaren-om-for-och-nackdelarna-med-ai-i-skolan

https://techworld.idg.se/2.2524/1.699032/ai-sa-funkar

Artificiell intelligens inom skoladministrationen

Artificiell intelligens, eller AI, presenteras ibland som något hotfullt. Men sanningen är att AI inom skoladministrationen har en mycket stor potential att bidra till skolans utveckling. I detta avsnitt samtalar Mikael Andersson och Kevin Chen Trieu från Gotit om möjligheterna med AI.

Lyssna på avsnittet: https://open.spotify.com/episode/3MJ9P49oISyOY7vN2AurCo?si=vtAFXmpIRt2crvxt_MXRmw&dl_branch=1

Magdalena Andersson Finansminister Finansdepartementet Statsråd

Årets vårändringsbudget kanske inte innehåller så många nyheter, men både inom skola och vuxenutbildning finns några saker som är intressanta att lyfta fram.

Ungdomsskolan

Regeringen menar att elever i grundskolan och gymnasieskolan har drabbats negativt av spridningen av covid-19. Vissa inslag i undervisningen kan vara svåra att genomföra under pandemin, exempelvis praktiska moment. Detta kunskapstappet behöver tas igen och regeringen ger därför huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Huvudmännen behöver även ges möjlighet att genomföra andra stödinsatser, bl.a. i form av extraundervisning utanför ordinarie undervisningstid, t.ex. under skollov. Av den anledningen ökar regeringen anslaget med 100 miljoner kr kronor till lovskola och andra insatser utanför ordinarie undervisningstid. Samtidigt ökar man det statliga stödet till skolväsendet med 250 miljoner kronor.

Regeringen vill också ge elever som slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 och 2021 och som drabbats negativt av spridningen av covid-19 möjligheten att höja sina betyg. Därför satsar regeringen 15 miljoner kronor så att huvudmannen under 2021 kan sänka avgifterna för prövning.

Vuxenutbildningen

Totalt ökas det statliga stödet till vuxenutbildningen med nästan 1,2 miljarder kronor.

Av dessa går knappt 780 miljoner till kommunerna för fler utbildningar av högre kvalitet, där regionalt yrkesvux kombineras med sfi eller svenska som andraspråk. Medlen ska också användas till att Skolverket ska genomföra informationsinsatser.

Regeringen satsar också 35 miljoner kronor på en försöksverksamhet med inledande kartläggning och validering inom yrkesutbildning i komvux.

Till sist ersätter regeringen kommunerna retroaktivt för deras medfinansiering av regionalt yrkesvux 2020 med 332 miljoner kronor.

Läs hela vårändringsbudgeten här: https://www.regeringen.se/budget

Individanpassning av undervisning är ett honnörsord i skolan. Men kan den bli kontraproduktiv? I Södermalmsskolan i Stockholm gjorde den ständiga stressen som blev följden av individanpassningen att två av lärarna började tänka i nya banor.

Malin Behrenfeldt och kollegan Marie Nilsson började bryta mönstret med önskelistor och krav på anpassningar och fokuserade istället på fasta ramar och strukturer. De båda lärarna tog över ledarskapet, med resultatet att elevernas fokus så småningom om ökade, och med det kunskapsnivån.

Trots att eleverna i klass åtta fortfarande befinner sig på olika nivåer i ämnena, så kan de nu jobba med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel. Övningarna utformas så att eleverna kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.

Arbetssättet får stöd av Margareta Sandström som är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola: Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.

Läs mer om hur Malin och Marie jobbar här: https://www.skolporten.se/fou/olika-tillsammans/

Här beskrivs Malins och Maries metod ingående: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/anpassningar-gynnar-alla/

Gotit har tidigare berättat hur den uppmärksammade domen i Schrems II-fallet fortsatt att göra det osäkert att använda molntjänster i 3:e land.Nu står det också klart att Skolverkets provplattform för hantering av personuppgifter inte uppfyller lagkraven, vilket innebär att Skolverket nu säger sig behöva säkerställa att leverantören och dess underleverantörer lever upp till de krav som Schrems II-domen innebär.

Enligt Skolverket kommer därmed införandet av de digitala proven blir försenat. Bedömningen är att man inte längre kan införa dem med början 2023.Samtidigt innebär coronapandemin att nationella prov överhuvudtaget inte kan genomföras under våren 2021. Som ersättning erbjuder nu Skolverket bedömningsstöd utformade som prov. I den nya e-tjänsten Bedömningsportalen kommer rektorer kunna ladda ned bedömningsstöden från den 10 mars.

Läs Skolverkets pressmeddelande om de digitala nationella proven här: https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-03-01-eu-dom-forsenar-digitala-nationella-prov?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev

Läs mer om Schrems II här: https://www.realtid.se/debatt/livet-efter-schrems-ii-kommer-vi-kunna-overfora-personuppgifter-till-usa

Läs delredovisning 2021 av regeringsuppdraget att digitalisera de nationella proven här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2021/uppdrag-att-digitalisera-de-nationella-proven-m.m.?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev

Bedömningsportalen: https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Skolverkets frågor och svar om de inställda nationella proven våren 2021: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/coronaviruset-och-covid-19—regler-for-skolor-och-forskolor/nationella-proven-varterminen-2021

Samtidigt som Skolverkets undersökning visar att det är särskilda elevgrupper som riskerar störst utbildningstapp presenterar forskaren Moa Yngve resultat som visar att flera av de elevgrupper som nämns kan få både ökad närvaro och större lärande om de får tillgång till rätt tekniskt stöd.

Yngves forskning har velat jämföra delaktigheten hos gymnasieelever i skolarbetet före och efter införandet av digitala verktyg. I undersökningen deltar 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Det tydligaste resultatet av forskningen är att gymnasieelever i behov av stöd upplever sin delaktighet som begränsad i många skolaktiviteter och att man inte får det stöd man behöver. Stödbehovet är som störts hos dem med högst frånvaro, i de yrkesinriktade programmen samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos.

I undersökningen fick eleverna tillgång till individanpassat IKT-stöd i form av dator, surfplatta eller smartphone. Efter insatsen hade drygt 50 % av eleverna i undersökningen förbättrat eller bibehållit skolnärvaron, liksom drygt 50 % fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

Läs mer om Moa Yngves avhandling här: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/participation-and-ict-students-with-special-educational-needs-in-upper-secondary-school/

Läs hela avhandlingen här: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1509064/FULLTEXT01.pdf

Att coronapandemin har påverkat den svenska skolan har väl inte undgått någon, trots att den svenska regeringen varit mycket restriktiva med skolstängningar i jämförelse med många andra länder.

Men den omläggning till distansstudier för högstadium och gymnasieskola som har genomförts har ändå gjort att viss undervisning inte har kunnat genomföras, framför allt relaterat till praktiska ämnen och moment. Nu signalerar också många huvudmän att det finns en stor risk att elever inte får de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de i normala fall skulle ha fått.

Störst risk för utbildningstapp ser man på gymnasieskolans yrkesprogram, som till sin natur innehåller en stor del praktiska moment. Här pekar hela två tredjedelar av huvudmännen på att det finns en risk för utbildningstapp, enligt en ny undersökning av Skolverket som genomfördes i februari. För högstadiet uppger en tredjedel av huvudmännen att de ser samma risk.

Undersökningen visar också att vissa grupper av elever löper större risk än andra för utbildningstapp. För högstadiet gäller det särskilt elever med hög frånvaro samt elever i behov av stöd. I gymnasieskolan kompletteras riskgrupperna med socioekonomiskt utsatta elever.

Coronapandemin ställer också till det för planerade revideringar av grundskolans kursplaner, som enligt den första planeringen skulle införas till hösten. Nu har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen till hösten 2022.

Som förklaring hänvisar regeringen det ansträngda läget där såväl lärare som rektorer står under hård press. Samtidigt får beslutet också kritik för att vara kontraproduktivt, där man från flera kommuner menar att kursplaner är något som skall vara bättre arbetsverktyg för lärare, inte bördor som ska lyftas från deras axlar.

Läs Skolverkets rapport om utbildningstappet här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2021/andrade-larotider-och-utbildningstapp

Lär mer om grundskolans nya kursplaner: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs–och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan

Johan Winsborn samtalar med Thomas Andersson från Strandska Utvecklingshuset om förändringsledning.