Rollen som rektor kräver en ny form av ledarskap

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Rollen som rektor kräver en ny form av ledarskap

Datum: Onsdag 26 april
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skolledare och huvudmän inom skola och vuxenutbildningen

Höga förväntningar från elever, vårdnadshavare, myndigheter och medarbetare. Att vara rektor idag innebär ökade krav från många olika intressenter och kräver en stor mängd administrativa sysslor, något som står i konflikt med idealbilden av skolan som ett unikt rum för lärande. I takt med att skolan alltmer omvandlas till en resultatenhet, krävs därför ett nytt sätt att se på ledarskapet.

Den 26 april bjuder Gotit in dig som arbetar inom skolledning till ett kostnadsfritt webbinarium med Mikael Andersson, författare till rapporten ’Ledare inom skola och utbildning – ett uppdrag i korstrycket’ (2021). Rapporten baseras på Gotits kartläggning av skolledarnas arbetssituation och yrkets utmaningar och möjligheter. Resultatet visar bland annat att endast 30 procent av rektorerna delegerar arbetsuppgifter till andra medarbetare, och att många upplever att en för stor del av arbetstiden går åt till administration.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och rekommendationer till dig som arbetar inom skolledning, samtidigt som du kommer få möjlighet att kommentera rapporten och ställa eventuella frågor. Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Posted in Gotit |
Dela:

Bättre kommunikation stärker relationerna

Bild: Shutterstock

Bättre kommunikation stärker relationerna

Kommunikation är ett viktigt verktyg för personalen inom skolan. Med bra kommunikation skapas goda relationer som kan användas för att lyfta varandra, lösa missförstånd och lära känna varandra mer på djupet.
Det är med andra ord viktigt att arbeta för att förbättra sina färdigheter i kommunikation, säger Thomas Andersson, utbildare och vd för Strandska Utvecklingshuset.

Thomas Andersson konstaterar att en grundläggande orsak till bristande kommunikation är att parterna ser på verkligheten på olika sätt. Det finns en yttre, objektiv verklighet – men det var och en av oss upplever är en inre verklighet som påverkas av en mängd mentala filter, till exempel värderingar, bakgrund, utbildning, religion och nivå av tillit. Den inre verkligheten är med andra ord olika hos alla.

– Det är därför viktigt att kunna ”gå över bron” – att sätta sig in i och förstå den andres inre verklighet och sätta sig in i dennes situation. Tränar man upp den förmågan, med hjälp av ödmjukhet och empati så blir man med tiden bättre på att skapa goda relationer på arbetsplatsen. Inte minst när det gäller att hantera konflikter – till exempel när någon i arbetsgruppen kommer till skolledaren med ett problem i gruppen, konstaterar Thomas Andersson. Det finns en tydlig metodik i hur man kan jobba med utvecklande bemötande genom att följa tre steg:

  • Vad vill personen uppnå, om allt vore möjligt? Sök det önskade resultatet och skapa en tydlig målbild.
  • Vilka möjligheter har ni att nå dit ni vill? Utforska flera alternativ och utmana till att tänka utanför boxen.
  • Välj möjlighet och utforma en handlingsplan tillsammans.

 

– Genom att ställa öppna och nyfikna frågor, ge förtroende och visa tillit att den andre kommer att hitta en väg framåt kommer denne till sist att själv komma fram till ett svar. Det delegerade ansvaret frigör tid och energi för skolledaren. Metodiken kan också användas vid till exempel samtal med en upprörd vårdnadshavare, säger Thomas Andersson.

Kommunikation är även ett verktyg för att visa uppskattning, vilket är inte minst viktigt i den ofta tuffa arbetsmiljön i skolan. Thomas Andersson lyfte några varianter på temat:

  • Spegla personliga kvaliteter eller egenskaper. Det leder till stärkt självkänsla och självbild.
  • Uppskatta vad personen presterat och uppnått – det ger ökat självförtroende.
  • Beskriv framsteg som du noterat. Det stimulerar och motiverar till fortsatt utveckling.
  • Uppskatta personens bidrag till teamet, vilket stärker personens del i teamet och gör att den ser ett större sammanhang.

 

– De här formerna av uppskattning kan göras på både individer och team, och är ett av de enklaste sätten att skapa en positiv gruppdynamik. Ett annat sätt att stärka grupper är att jobba med holistisk kommunikation, till exempel genom att man delar upp i mindre grupper som får jobba tillsammans med olika frågor, eller genom att låta någon annan i gruppen besvara en fråga som ställs till ledaren, säger Thomas Andersson.

Sammanfattningsvis kräver god kommunikation följande beståndsdelar: att man jobbar med uppskattning, använder sig av öppna frågor i dialogen, och att man visar tillit till den andre.

Här hittar du några exempel på hur man kan kommunicera, till exempel med en upprörd vårdnadshavare.

Posted in Gotit |
Dela: