Författararkiv för: Redaktör

Bild: Jacob Lund

Skolans ansvar enligt den nya socialtjänstlagen

I juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft med syfte att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, lättillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad. Här går vi igenom de viktigaste förändringarna som du som arbetar inom skolväsendet bör känna till.

Den nya socialtjänstlagen har anpassats ytterligare till barnkonventionen för att stärka barns rättigheter. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter när de bedömer vad som är för barnets bästa, och barn över 15 år har rätt att föra sin egen talan. Barnet har dessutom rätt till relevant information, och socialtjänsten ska säkerställa att barnet förstår den information som ges.

Förebyggande arbete och samverkan

Den lag som trädde i kraft i juli 2025 är till stor del en redaktionell och språklig omarbetning av 2021 års socialtjänstlag. Men vissa andra moderniseringar har också gjorts. En av nyheterna är att det nu betonas tydligare att socialtjänsten ska arbeta förebyggande – exempelvis för att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet. Det innebär bland annat ett större fokus på samverkan med skola, polis och region och tidiga insatser vid oro. Här fyller skolan en viktig funktion genom att fånga upp tidiga signaler kring frånvaro, psykisk ohälsa eller sociala svårigheter.

Ändrade processer för insatser och uppföljning

En annan nyhet i den nya socialtjänstlagen är att socialnämnden i vissa fall kan erbjuda stöd utan individuell behovsprövning. Frågor om information och samtycke avgörs utifrån barnets bästa, ålder, mognad samt vilken typ av insats det handlar om. Vid mer ingripande insatser, som placering utanför hemmet, krävs fortsatt beslut och vårdnadshavares samtycke.

När en utredning om ett barns behov av skydd eller stöd har avslutats utan beslut om insats kan socialnämnden besluta om att följa upp barnets situation. Tidigare var socialnämndens uppföljning begränsad till högst två månader, men enligt den nya socialtjänstlagen kan uppföljningen pågå upp till sex månader.

En annan förändring är att dokumentation och hantering av orosanmälningar inom socialtjänsten blir mer tillgänglig och sökbar för behörig personal.

Anmälningsplikt – när ska skolan agera?

Enligt socialtjänstlagen är alla myndigheter och yrkesverksamma som arbetar med barn och unga skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Situationer som kan utlösa anmälningsplikt kan vara förändrat beteende, återkommande frånvaro, barnets egna berättelser, eller iakttagelser av vårdnadshavare i påverkat tillstånd.

Även om den nya lagen inte förändrar själva grunden i anmälningsplikten, förstärks vikten av att agera snabbt.

• Anmälan ska göras genast vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa.
• Misstanken behöver inte vara stark – utredningen avgör om den är befogad.
• Lärare och elevhälsa får inte avvakta med anmälan i väntan på mer information.
• Rådfrågning med kollegor eller socialtjänst får endast ske om det inte fördröjer en anmälan.

Det är oftast bra att informera vårdnadshavarna om att en orosanmälan har gjorts och varför. Fundera också på om barnet, utifrån ålder och mognad, ska få information om anmälan. Vid misstanke om brott mot barn i hemmet, eller vid hedersrelaterat våld och förtryck, är det däremot oftast bäst att inte informera vårdnadshavarna då det skulle kunna innebära en risk för barnet.

Källor:

Socialtjänstlag (2025:400), svensk författningssamling
Kunskapsguiden, Socialstyrelsen
elevhälsan.se
Webbinarium Gotit Week 2025: Staffan Olsson
Staffan Olsson, Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola, upplaga 8,
Studentlitteratur.

Bild: Jacob Lund

Nya skolsäkerhetslagen – så påverkar den dig som arbetar i skolan

Efter återkommande larm om hot, våld och skolattacker har skollagen fått ett nytt kapitel med fokus på säkerhet i brottsförebyggande syfte. Men vad betyder det i praktiken och hur kommer det att märkas i skolans vardag?

Under de senaste 60 åren har Sverige vid flera tillfällen skakats av allvarliga våldsdåd i skolmiljöer. Skoldansen i Kungälv 1961, där en 17-åring öppnar eld, Trollhättan 2015 där en lärare, en elevassistent och en elev mördades och den tragiska attacken på Risbergska skolan i Örebro 2025 är bara några exempel. Som ett försök att förebygga liknade händelser införde riksdagen i april 2025 ett nytt kapitel i skollagen:  6a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte.

Det nya kapitlet innehåller bestämmelser om:

• Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om sådana.
• Begränsat tillträde till förskole- och skolenheter för obehöriga personer.
• Möjlighet att undersöka väskor och andra föremål, samt omhänderta föremål som påträffas vid en sådan undersökning.
• Skyldighet för rektor i skolan att anmäla misstanke om brott till polisen.

Bestämmelserna gäller för hela skolväsendet, om inget annat anges. Fritidshem som inte är integrerade med en skol- eller förskoleenhet likställs i detta sammanhang med en skolenhet.

För att förstå vad lagändringen innebär i praktiken har vi pratat med Staffan Olsson, författare och utbildare inom ansvar och sekretess i skola och förskola:

– Jag är positiv till många av de här förändringarna, men samtidigt måste vi förstå att det kommer att bli fler skolattacker i Sverige. Det vi kan göra är att se till att det finns en ordentlig plan och att alla som jobbar inom skolan faktiskt har reflekterat över vad de ka göra om något händer, säger han.

Beredskap för hot om allvarliga våldssituationer

Beredskap handlar om att skolor och förskolor ska vara förberedda innan något inträffar. Huvudmannen är skyldig att se till att varje enhet har en tydlig beredskapsplan som beskriver hur personalen ska agera vid ett allvarligt våldsdåd eller hot om ett sådant.

– Beredskapsplanen får inte bara ligga där och samla damm, den förutsätter att personalen känner till planen och vet hur de ska agera. Man måste öva. Däremot ska inte barn vara med i dessa övningar – det finns ingen forskning som visar att det skulle ge effekt – däremot måste alla veta vart de ska bege sig om en attack uppstår. I vuxenutbildning är det däremot rimligt att även elever deltar i övningen, säger Staffan Olsson.

I praktiken innebär en beredskapsplan att verksamheten behöver ha genomtänkta rutiner för:

• Utrymning, inrymning och utestängning. Hur kan personal och elever snabbt ta sig ut, låsa in sig eller hålla obehöriga utelåsta?
• Översyn av lokalerna. Hur ser de fysiska förutsättningarna i verksamhetens lokaler ut? Hur funkar exempelvis dörrar, lås och passager vid en krissituation?
• Intern kommunikation. Hur får personalen snabb information och hur säkerställer man att personalen känner till planeringen?
• Hänsyn till personer med funktionsnedsättningar. Planen måste fungera för alla. Hur kan personer med funktionsnedsättningar snabbt föras i skydd eller utrymmas?

Begränsat tillträde för obehöriga

Skolor och förskolor ska också se till att obehöriga inte vistas på området under pågående verksamhet. Det handlar i praktiken om att ha tydliga rutiner för hur besökare anmäler sig och tas emot och hur personalen ska agera om någon obehörig rör sig på området utan tillåtelse.

– Det är inte helt enkelt att helt hindra obehöriga från att komma in på området, men man kan minska risken. Till exempel genom att möta upp besökare vid entrén, att besökare bär besöksbricka eller att skolpersonal frågar utomstående de inte känner igen varför de är där, säger Staffan Olsson.

Sedan 1 april 2025 behöver skolor inte längre söka tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att sätta upp kameror. Däremot måste man fortfarande väga behovet av kamerabevakning mot den enskildes intresse att inte bli bevakad.

Undersökning av väskor och föremål

Den nya skollagen ger skolor möjlighet att undersöka elevers väskor – men bara om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar, brott eller för att upprätthålla säkerheten. Om kontrollen gäller ett obestämt antal elever, till exempel vid en större kontroll, måste rektorn fatta beslut om det i förväg och åtgärden ska vara rimlig i proportion till syftet. Rektor kan också besluta om att kontrollera väskor som enskilda elever har med sig till skolan eller vid aktiviteter utanför skolområdet.

– Själva kontrollen behöver dokumenteras. Det räcker ofta med kortare anteckningar, men det ska framgå vem eller vilka som utfört undersökningen, när och varför den gjordes och vems väska eller föremål som undersökts, säger Staffan Olsson.

Vid större kontroller, som berör många elever, räcker det att ange vems väska eller föremål som har undersökts om ett föremål faktiskt omhändertas.

Anmälan vid misstanke om brott

Sedan april 2025 är hela skolväsendet skyldigt att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna Säpo, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevakningen.

Det är rektorn som har anmälningsplikten. Övrig personal har ingen skyldighet att automatiskt informera rektor, men om informationen når rektor måste rektorn omedelbart bedöma om det är något som måste polisanmälas eller om övervägande skäl talar emot.

Vill du läsa mer?

Skolor mot brott (Prp.2024/2025:160)

Sveriges riksdag; Skollagen (2010:800, 6a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte)

Bild: Drazen Zigic

Delad information ska locka fler till komvux 

Den 1 mars 2026 införs en ny ömsesidig uppgiftsskyldighet mellan Arbetsförmedlingen och komvux. För dig som arbetar i Gotits system innebär det att informationsutbytet blir tydligare och mer automatiserat.

Regeringen har beslutat om en ömsesidig uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen och kommuner. Det innebär att båda parter ska dela relevanta uppgifter om arbetssökande som studerar eller bedöms vara i behov av att studera på vuxenutbildningen.

Syftet är att fler arbetssökande ska identifieras, motiveras och få stöd i att börja studera på komvux. För kommunernas del än ”vinsten” ett bättre underlag för att anpassa utbildningsinsatserna efter individens behov. För Arbetsförmedlingens del innebär förändringen bättre möjlighet att följa upp studierna.

För dig som arbetar i Gotits system innebär förändringen framför allt ett tydligare och mer automatiserat informationsutbyte. Arbetsförmedlingen kommer att dela strukturerad data om arbetssökande som har bedömts vara i behov av studier. Det kan till exempel handla om kontaktuppgifter, motivering, utbildningsnivå och eventuellt deltagande i etableringsprogram. Du som arbetar inom kommunen förväntas rapportera in ansökningar, antagningar, förändringar i studiegång och betyg.

För att det inte ska bli extra administration för dig som handläggare utvecklar Gotit en helt automatiserad lösning för inskickning och hämtning av uppgifter. Rapporteringsflöden för ansökan, antagning, ändringar och betyg kommer att ske ”maskin-till-maskin” via standardiserade API:er. Du kommer som vanligt att arbeta i Alvis.

Gotit fortsätter sitt arbete i nära dialog med Arbetsförmedlingen och lanseringen av lösningen är planerad till mars 2026.

Förändringen i korthet:

• Informationsutbytet – till exempel rapportering av ansökan, antagning, avbrott, ändrad omfattning och betyg – sker automatiskt i Alvis.
• Uppgifter från Arbetsförmedlingen visas direkt i systemet. Det kan gälla sådant som studiebehov, motivering och utbildningsbakgrund.
• Arbetsflöden förändras i princip inte. Du arbetar vidare i Alvis som vanligt, men med bättre beslutsunderlag.

Bild: Jacob Lund

AI i skolans vardag – möjligheter, gränser och nytt ansvar

AI har redan flyttat in i skolans administration – i mejlen, i dokumenten och i planeringen. Samtidigt skärps lagstiftningen. Vad är okej att använda AI till i skolan, vad är förbjudet och vilket ansvar har huvudman och rektor? Ann-Sofie Gustafsson, vd på SamCert och expert på ansvarsfull AI, guidade genom den nya kartan under Gotit Week.

När Ann-Sofie Gustafsson pratar om AI börjar hon inte med tekniken, utan med människan. Hon beskriver AI som ett stort teknikskifte, där klassiska frågor om risk, möjligheter och ansvar ställs på sin spets. För skolans värld innebär det både chans till effektivare administration – och nya skyldigheter.

Utgångspunkten är EU:s nya AI-förordning, AI Act, som stegvis börjat gälla från 2024. Den är riskbaserad: ju större påverkan ett AI-system kan ha på människors liv och rättigheter, desto hårdare krav.

Ann-Sofie beskriver tre stora globala linjer: USA som gärna släpper fram innovationen, Kina som använder tekniken för omfattande övervakning, och Europa som sätter mänskliga rättigheter först.

– Det som är bra med EU är att vi har en lång tradition av att värna människors integritet. Att vi reglerar AI är egentligen en fortsättning på det spåret, säger hon.

För skolledare och administratörer betyder det att AI inte är ett vilda-västern-verktyg som kan användas hur som helst, utan något som omfattas av tydliga ramar.

Oacceptabel, hög, låg eller minimal risk

AI-förordningen delar in system i fyra risknivåer. Längst upp finns de oacceptabla, som helt förbjuds. Hit hör till exempel AI som används för sociala poängsystem eller omfattande ansiktsigenkänning i offentlig miljö.

– Ska vi till exempel ha kameror i skolan som övervakar alla barnen, ser om de studerar eller inte, hur koncentrerade de är? Det är obehagliga möjligheter – och det är den typen av system som hamnar i oacceptabel risk.

Nästa nivå är högrisk-system, som får användas men bara under stränga villkor. Här finns till exempel AI som påverkar beslut om vem som får jobb, lån eller samhällsstöd. I skolmiljö kan administrativa AI-flöden som rör känsliga personuppgifter hamna här, till exempel om ett system används för att automatiskt sammanställa utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare.

– När AI kopplas till känslig personinformation poppar det upp till hög risk. Då riskerar man att bryta mot lagen, konstaterar hon.

Lågrisk och minimal risk är den stora vardagskategorin: AI i sociala medier, språkmodeller som används för generellt skrivstöd, eller tekniker som sorterar skräppost och hjälper till att styra rösten i mobilen. Här kan man mera fritt använda systemen, så länge de inte får tillgång till känsliga personuppgifter.

AI i administration – var går gränsen?

I många skolor används redan AI-lösningar för att skriva utkast till informationsbrev, ta fram mötesagendor eller formulera inbjudningar. Sådana uppgifter, där man arbetar med allmän text och inte matar in känslig elevdata, kan ligga på låg risknivå.

Problemet uppstår när gränsen flyttas utan att någon riktigt märker det. Ett AI-verktyg som först används för att putsa formulerade texter kanske snart får i uppdrag att analysera frånvaro, skriva riskanalyser kring en elev eller föreslå formuleringar i individanpassade åtgärdsprogram. Då rör man sig snabbt mot högriskzonen, där andra regler gäller och där AI-förordningen möter både GDPR och kommande regler om cybersäkerhet (NIS2).

– Man bör inte hålla på med AI när det kommer till känslig personinformation. Då riskerar personuppgifterna att hamna i fel händer och användas på fel sätt, säger Ann-Sofie.

AI-kunnighet – ett nytt krav på skolan

En av de artiklar i AI-förordningen som hon lyfter fram handlar om ”AI literacy”, på svenska AI-kunnighet. Den säger i korthet att den som använder ett AI-system ska förstå vad det kan göra, vilka risker som finns och hur resultaten bör tolkas.

– Ju mer vi använder ett AI-system, desto mer måste vi också förstå det. Här vilar ett stort ansvar på skolan – både som arbetsgivare och som utbildningsmiljö – att faktiskt lära sig AI, säger Ann-Sofie.

För att hantera riskerna pratar Ann-Sofie mycket om styrning – governance – och den nya standarden ISO 42001 för ansvarsfull AI. Den lyfter bland annat nio målområden som rättvisa, ansvarsskyldighet, transparens, säkerhet, robusthet och integritet.

– AI är inte en programvara som går från A till B, den lever ett eget liv. Därför behöver vi ledningssystem som hjälper oss att hålla koll på modellerna, säger hon.

Bakgrunden är inte bara teoretisk. Hon berättar om hur en stor språkmodell nyligen manipulerats i ett statligt stött spionageprojekt, där AI användes för att samla in information om företag och banker. Händelsen stoppades, men visar hur sårbara systemen är om ingen har ansvar för säkerhet och uppföljning.

Samtidigt sker satsningar på säkrare AI-miljöer. Sverige planerar en nationell språkmodell för myndigheter i en säker datamiljö i Linköping, just för att känslig offentlig information inte ska behöva lämna landet.

Trots alla varningar är Ann-Sofie optimist. Hon återkommer till begreppet Human Centered AI – AI i människans tjänst – och till möjligheten att använda tekniken för mer rättvis behandling.

– Det är faktiskt lättare att träna ett AI-system än att träna människor, säger hon med ett leende.

Boktips!

För skolpersonal som vill fördjupa sig tipsar Ann-Sofie bland annat om Johan Falks bok AI för lärare.

Bild: Jacob Lund

Konsten att hjälpa andra att välja rätt

Hur skiljer sig ett professionellt samtal hos en studie- och yrkesvägledare emot alla andra samtal? Och hur hjälper man någon att navigera i en värld full av valmöjligheter? Följ med in i vägledarens värld!

Studie- och yrkesvägledare, SYV eller SYO-konsulent. Professionen har gått under många olika namn, men huvuduppdraget är och förblir det samma – att vägleda inför val av yrke eller studier. En av dem som jobbat med samtalet som yrkesverktyg inom både gymnasie- och vuxenutbildningen är studie- och yrkesvägledaren Karin Lokrantz.

Karin Lokrantz, studie- och yrkesvägledare

– När man jobbar med professionella samtal är man själv det viktigaste arbetsredskapet. Jag tar ansvar för struktur och ramar men måste också vara i bra form själv för att kunna vara där för den jag ska vägleda, förklarar hon.

Det finns alltid en tanke bakom det professionella samtalet. Vilka som har det, varför man har det, hur länge det ska pågå och vad man önskar komma fram till. Men saker runt om påverkar hur bekväm eleven känner sig. För att hjälpa dig som vägledare att skapa en miljö där elever känner sig hörda och förstådda, delar Karin med sig av fem konkreta tips:

1. Skapa en välkomnande miljö

Studie- och yrkesvägledarens kontor ska vara en trygg plats där eleverna vågar dela med sig av sina tankar och känslor. Här kan små detaljer i inredningen göra stor skillnad för hur samtalet utvecklas.

– Det är viktigt att ni sitter på samma nivå och att den du vägleder sitter lite skönare än vad du själv gör, säger Karin Lokrantz. Jag har också alltid någon typ av regnbåge som symboliserar HBTQIA+ i rummet. Ingen ska behöva sitta och fundera på om man kan säga vem man är eller vem man lever tillsammans med. 

2. Lyssna utan att döma

Att inte värdera andras val är avgörande för att skapa förtroende och få eleverna att känna sig respekterade. Samtalet tar slut i samma sekund som en elev känner att man förutsätter saker om dem som de inte känner igen sig i – även om de fysiskt sitter kvar.

3. Fokusera på varför snarare än vad

Genom att utforska elevernas värderingar och motivation kan man komma djupare och hjälpa dem att förstå sina egna drivkrafter. Att uppmuntra till reflektion och diskussion snarare än snabba svar är en viktig del i detta.

4. Sätt dig in den digitala generationens utmaningar

Karin Lokrantz påpekar att hjärnan hos en tonåring är ”som en Ferrari med cykelbromsar” (citat från hjärnforskaren Anders Hansson). De har svårt att hantera det ständiga flödet av val och intryck, och behöver hjälp med att prioritera och hitta balansen.

– Som vuxna är det vår uppgift att vara trygga, tråkiga och förutsägbara och hjälpa dem att navigera i en värld där FOMO (Fear of Missing Out) är ständigt närvarande.

5. Hjälp unga att öva på att göra val

Det finns en hel värld som är redo att distrahera oss från att ta reda på vad vi själva vill. Därför måste vi ge våra barn och ungdomar möjlighet att öva på att göra åldersadekvata val. Dels för att inte det stora gymnasievalet ska bli alltför läskigt, men också för att de ska bli trygga i att göra egna val.

Bild: Jacob Lund

Alla klarar inte alltid att vara trevliga

Alla möten är inte enkla, och de flesta av oss har stött på någon som är stressad eller upprörd. I den här artikeln förklarar Annelie Karlsson på Funkkonsulten hur du kan bemöta dessa situationer på ett professionellt sätt – och varför det kan vara svårt för vissa att alltid vara trevliga.

Att arbeta i skolan handlar inte bara om undervisning och administration – det handlar om att möta människor. Du kanske varit med om att en kollega, elev eller förälder vill få något gjort på studs, är upprörd för att det inte redan är gjort, öppnar upp sig mer än förväntat eller bara är allmänt otrevlig?

Annelie Karlsson på Funkkonsulten

– Genom att skaffa sig kunskap om hur vi själva och andra funkar, blir det enklare att hantera sådana situationer, menar specialpedagogen, och före detta läraren och rektorn, Annelie Karlsson på Funkkonsulten.

– Det hjälper ju inte att tänka ’fasen vad den här människan är jobbig och ställer till det för mig’. Det tar bara massa energi. I stället måste vi försöka förstå hur olika faktorer påverkar hur en individ reagerar.

Nyckeln till att förstå andra

Förmågan att hantera intryck, ha impulskontroll och kunna vara flexibel varierar mycket mellan olika individer. Alla är vi ojämna i humöret ibland, men vissa är extra ojämna.

– Ibland, men inte alltid, kan det handla om en funktionsnedsättning. Även om du inte vet om det finns en bakomliggande diagnos, kan kunskapen om att det kan vara så hjälpa dig i bemötandet, förklarar Annelie Karlsson.

För den som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan flera olika förmågor vara påverkade. Allt från förmågan att vänta på sin tur till att vara flexibel nog att hantera förändringar. Men att någon är stressad eller arg kan lika gärna bero på att det hänt något i ens liv, som gör att man inte klarar av att hantera saker som man brukar.

– Man kan också fundera på hur personen har det med grundläggande saker som sömn och mat. Det kan påverka jättemycket. Testa att erbjuda ett glas vatten eller en frukt, så kanske dialogen funkar lite bättre sen, föreslår Annelie Karlsson.

Hon fortsätter:
­– Personen framför dig kan också ha en tidigare erfarenhet av en person i din roll som inte alls var trevlig, hjälpsam eller tydlig. Och har man den upplevelsen i bagaget så tar det ju längre tid för dig som yrkesperson att vinna förtroende.

Affekt är inte det enda som smittar

Vi påverkas alla av stämningen i rummet. Om någon är stressad, ledsen eller uppgiven kan det färga av sig. Men lugn och glädje smittar också.

– Vi måste sluta tro att alla som är upprörda är det på grund av oss. Oftast bär de på sånt vi inte kan se och då funkar det inte att be personen att ta det lugnt. Däremot kan vi påverka situationen genom att inte själva dras med i sinnesstämningen, och i stället visa att vi förstår, förklarar Annelie.

Att hålla sig lugn, när andra är i hög stress kräver övning.

– Vi kan inte förvänta oss att hitta nya sätt att hantera oss själva mitt i en kaossituation. Det kräver träning i lugna situationer. Öva gärna tillsammans med kollegor för att ta reda på hur du hanterar din egen stress, på vilket sätt du kan reglera den, och vilken effekt det får på andra, tipsar Annelie Karlsson

5 sätt att bemöta en person i stress

Tänk på kroppsspråket
Röstläge, andning och kroppsspråk kan trigga eller lugna beroende på hur det används. Lågaffektivt bemötande fungerar ofta avväpnande.

Tydlig kommunikation
Otydlighet kan orsaka stress. Var tydlig med tider, vad som ska hända och använd visuellt stöd som bilder och symboler. Ge gärna instruktioner både muntligt och skriftligt.

Prioritera
En del människor kan ha svårt att prioritera och behöver hjälp med att se vad som ska göras först. Hjälp till med det.

Gör anpassningar
Anpassa ditt bemötande utifrån individens behov. I mötessituationer som kan vara påfrestande kan det vara bra att ha tillgång till stressbollar eller annat som personen kan pilla med under mötet.

Visa förståelse
Visa tålamod, låt personen i fråga tala till punkt och fråga innan du kommer med en lösning, till exempel ”är det okej att jag ger ett förslag eller är det okej att jag visar dig”.

Bild: Jacob Lund

Vikten av en bra relation mellan hem och förskola

Att föräldrar känner förtroende för förskolan och dess personal är viktigt för att skapa trygghet och tillit hos barnet. Men vilken roll spelar vårdnadshavare egentligen i förskolans verksamhet, vad har de rätt att påverka och hur kan förskolan hantera utmaningar som kan uppstå?

Redan vid den första kontakten med förskolan påbörjas det viktiga arbetet med att bygga en bra relation mellan hem och förskola. Att lämna sitt barn på förskolan för första gången kan vara en känslomässig berg- och dalbana för en förälder. För barnet blir övergången från den trygga hemmiljön till förskolans värld en stor omställning. Men det är också en viktig fas för både utveckling och trygghet.

Helene Roslund är jurist, med 25 års erfarenhet inom skola och förskola, och författare till boken ’Förskolans juridik och uppdrag’. Hon menar att förskolan är en förtroendebransch:
– Barnet tolkar i första hand världen via sina föräldrar. Är föräldrarna trygga med förskolan så upplever barnet förskolan som en trygg miljö och har lättare att utvecklas socialt. Om föräldrarna däremot är irriterade, arga, rädda eller misstroende mot förskolans personal kan det påverka barnets egen anpassning, säger hon.

Helene Roslund, jurist och författare till boken ’Förskolans juridik och uppdrag’

Genom att erbjuda barnet möjligheter att utveckla sociala kompetenser, problemlösningsförmåga, självförtroende, autonomi och andra förmågor och färdigheter ska förskolan stärka dess förmåga att möta framtida utmaningar.

Helene Roslund utvecklar:
– Det är viktigt att föräldrarna får en uppfattning om hur barnet utvecklas i förskolan respektive i hemmet och vad det behöver. Därför blir tambursamtalen vid hämtning och lämning så viktiga: Hur har barnet mått, ätit och lekt, och finns det några orosmoment?

Barnets bästa kan gå före föräldrarnas önskemål

Enligt läroplanen för förskolan (LPF18) är ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet viktigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnets utveckling.
– Föräldrar har rätt att få information om förskolans mål, riktlinjer och arbetssätt. De har också rätt att framföra sina åsikter och delta i utvärderingar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att rektorn eller huvudmannen beslutar om den inre organisationen och att det är förskolans personal som väljer hur man lägger upp pedagogiken, säger Helene Roslund.

Hon fortsätter:
– Förskolan ska vara neutral. Relationen till föräldrarna får inte ske på bekostnad av barnets bästa. Om det uppstår konflikter mellan föräldrar eller vårdnadshavare får exempelvis inte förskolan låta sig påverkas av en förälders åsikt om hur olämplig den än kan vara.

Barn som riskerar att fara illa i hemmet

En av de svåraste uppgifterna i förskolan är när man misstänker att ett barn inte har det bra hemma. I sådana fall har du som personal en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Det kan skapa spänningar och påverka samarbetet med vårdnadshavarna om barnets bästa.
– Det är viktigt att ha en regelbunden kontakt med föräldrarna. En god relation som klarar den påfrestning som en orosanmälan kan innebära kan också hjälpa barnet att få det stöd det behöver, förklarar Helene Roslund.

5 sätt att stärka samarbetet mellan hem och förskola

1. Lägg kraft på introduktionen. Under introduktionen läggs grunden för relationen mellan hem och förskola, vilket gynnar barnets utveckling och välbefinnande.

2. Lägg tid på den återkommande relationen. Berätta hur barnet har mått och vad det gjort under förskoledagen. Hur har barnet utvecklats och lär sig?

3. Ställ frågor. Hur har barnet det hemma och vad bedömer föräldrarna att barnet mår bra av?

4. Skapa kontinuitet i relationerna. Om det finns personal som barn och föräldrar känner väl vid lämning och hämtning samt utvecklingssamtal fördjupas relationen och upplevelsen av att samarbetet syftar till att skapa de bästa förutsättningarna för barnet.

5. Ha barnet i fokus. Vid signaler om att barnet inte har det bra eller inte utvecklas optimalt – samtala med vårdnadshavarna om detta. I BRIS samtalsguide ’Goda samtal om svåra ämnen’ föreslås i korthet följande förhållningssätt. Ha barnet i fokus, lyssna, ställ öppna frågor, var konkret samt förmedla hopp och bekräftelse.

Bild: Jacob Lund

KUNDCASE

Automatisering i praktiken – erfarenheter av Alvis i Botkyrka

Effektivitet, användarvänlighet och minskad manuell arbetsbörda; möjligheten till automatisering i Alvis förändrar spelplanen för administratörer inom vuxenutbildning och yrkeshögskolor.

Joakim Falkeborn, systemansvarig för Botkyrka kommun

En av de mest omvälvande förändringarna för Botkyrkas del har varit införandet av autoantagning. Tidigare hanterades antagningsprocessen manuellt, vilket innebar flera steg för att meddela och få svar från sökande. Denna process var både tidskrävande och kunde lätt leda till misstag.

– Vi hade en dialog med Gotit om att det här var något vi skulle vilja automatisera, säger Joakim Falkeborn.

Med autoantagningen kan administratörer nu enkelt meddela antagningsbeslut, och de sökande kan svara direkt via Alvis, vilket automatiskt uppdaterar deras tillstånd. Detta eliminerar behovet av manuell inmatning och uppföljning.

Som alltid vid stora förändringar stötte Botkyrka kommun på utmaningar under implementeringen. En av de mest påtagliga var att säkerställa att alla tillstånd och automatiska utskick fungerade som avsett.

– Vi lärde oss snabbt vikten av att kontrollera tillstånden noggrant. I en utbildning fanns det ett misstag som resulterade i felaktiga utskick, som vi sedan fick rätta till manuellt. Det visar hur viktigt det är att ha noggranna processer på plats, säger Joakim Falkeborn.

En annan utmaning var att få utbildningsledarna att känna sig bekväma med den nya automatiserade processen – de är sällan inne i Alvis, och känner inte till systemet så väl. För att underlätta för dem introducerades en funktion som gjorde det möjligt för utbildningsledare att logga in som den sökande för att snabbt kunna hjälpa dem genom att till exempel anmäla dem till kurser.

Autoantagningen och de automatiska tillståndsändringarna visat sig vara en stor framgång. De administrativa uppgifterna har minskat avsevärt, vilket har frigjort tid för personalen att fokusera på mer strategiska uppgifter.

– Vi har sett en tydlig förbättring i effektiviteten. Processerna flyter på smidigare, och vi har fått mycket positiv feedback från både sökande och personal, säger Falkeborn.

Med lärdomarna som dragits under det gångna året planerar Botkyrka kommun att ytterligare förfina och korta svarstiderna i antagningsprocessen. Målet är att minska tiden från 13 dagar till 10 eller till och med 8 dagar.

Funderar ni på att implementera autoantagning i din kommun?

– Vi delar gärna våra erfarenheter och lärdomar, tveka inte att höra dig, säger Joakim Falkeborn.

Bild: Jacob Lund

Automation i Alvis: förenklad hantering av ansökningar och tillstånd

Alvis är inte bara ett verktyg för ansökningshantering – det är ett kraftfullt system som erbjuder omfattande möjligheter till automatisering. Ändå är det lätt att missa funktioner som kan göra arbetsdagen enklare och effektivare.

Med funktioner som automatiserade tillstånd, standardiserade utskick och koppling till relevanta händelser erbjuder Alvis en mängd möjligheter att effektivisera arbetet. Genom att använda dessa funktioner fullt ut kan man spara tid, minska risken för misstag och skapa en smidigare upplevelse för både personal och elever. Caroline Söderberg och Jesper Höglander lyfter fram några av de funktioner för automatisering som finns inbyggda i Alvis.

Automatiserade tillstånd

En funktion som vi vill lyfta fram är möjligheten att koppla tillstånd till kursval, vilket gör det lättare att hålla koll på viktiga detaljer i ansökningar. Tillstånden fungerar som automatiska flaggor i systemet och kan sättas både manuellt och automatiskt.

Ett exempel är tillståndet ”Ett icke godkänt betyg finns på sökt kurs”, som triggas när en sökande har ett F på en specifik kurs. Det finns också ett tillstånd som flaggar för två eller fler underkända kurser. Ett tillstånd kan också sättas av att det redan finns ett godkänt betyg i den sökta kursen, att man har ett godkänt betyg i en underliggande kurs, eller att man fortfarande läser en underliggande kurs. De betyg som tillstånden triggas av omfattar också betyg från Beda/UHR.

Alvis kan också hantera flera parallella scenarier. Om en sökande till exempel ansöker till flera kurser samtidigt, kan olika tillstånd och utskick kopplas till varje kursval. Detta innebär att relevant information kan ges för varje specifik kurs, istället för att hantera varje ansökan manuellt.

Ett tillstånd kan ändras till ett annat tillstånd efter ett givet antal dagar, vilket till exempel kan användas för att automatiskt skicka ut påminnelser.

Automatiska utskick

Alvis kan skapa standardiserade utskicksmallar som både sparar tid och säkerställer att kommunikationen blir enhetlig. Utskick kan anpassas med parametrar som elevens namn, sökta kurser eller folkbokföringskommun, vilket gör kommunikationen både personlig och professionell. Till exempel kan en elev som inte är folkbokförd i kommunen automatiskt få ett meddelande som förklarar vad detta innebär för deras ansökan.

Så kommer ni igång

Hur ska man då lättast komma i gång med att automatisera sina egna processer? Ett första steg kan vara att identifiera repetitiva moment i det dagliga arbetet, till exempel om tidigare kurser och betyg ofta kontrolleras manuellt. Då kan ni skapa automatiska tillstånd som stödjer dessa moment. Ett bra tips är att först testa funktionaliteten internt innan ni använder den till externa utskick.

Vill du veta mer om hur du kan använda automation i Alvis? Kontakta oss på info@gotit.se. Vi hjälper dig gärna vidare!