Författararkiv för: Redaktör

Bild: Jacob Lund

Automation i Alvis: förenklad hantering av ansökningar och tillstånd

Alvis är inte bara ett verktyg för ansökningshantering – det är ett kraftfullt system som erbjuder omfattande möjligheter till automatisering. Ändå är det lätt att missa funktioner som kan göra arbetsdagen enklare och effektivare.

Med funktioner som automatiserade tillstånd, standardiserade utskick och koppling till relevanta händelser erbjuder Alvis en mängd möjligheter att effektivisera arbetet. Genom att använda dessa funktioner fullt ut kan man spara tid, minska risken för misstag och skapa en smidigare upplevelse för både personal och elever. Caroline Söderberg och Jesper Höglander lyfter fram några av de funktioner för automatisering som finns inbyggda i Alvis.

Automatiserade tillstånd

En funktion som vi vill lyfta fram är möjligheten att koppla tillstånd till kursval, vilket gör det lättare att hålla koll på viktiga detaljer i ansökningar. Tillstånden fungerar som automatiska flaggor i systemet och kan sättas både manuellt och automatiskt.

Ett exempel är tillståndet ”Ett icke godkänt betyg finns på sökt kurs”, som triggas när en sökande har ett F på en specifik kurs. Det finns också ett tillstånd som flaggar för två eller fler underkända kurser. Ett tillstånd kan också sättas av att det redan finns ett godkänt betyg i den sökta kursen, att man har ett godkänt betyg i en underliggande kurs, eller att man fortfarande läser en underliggande kurs. De betyg som tillstånden triggas av omfattar också betyg från Beda/UHR.

Alvis kan också hantera flera parallella scenarier. Om en sökande till exempel ansöker till flera kurser samtidigt, kan olika tillstånd och utskick kopplas till varje kursval. Detta innebär att relevant information kan ges för varje specifik kurs, istället för att hantera varje ansökan manuellt.

Ett tillstånd kan ändras till ett annat tillstånd efter ett givet antal dagar, vilket till exempel kan användas för att automatiskt skicka ut påminnelser.

Automatiska utskick

Alvis kan skapa standardiserade utskicksmallar som både sparar tid och säkerställer att kommunikationen blir enhetlig. Utskick kan anpassas med parametrar som elevens namn, sökta kurser eller folkbokföringskommun, vilket gör kommunikationen både personlig och professionell. Till exempel kan en elev som inte är folkbokförd i kommunen automatiskt få ett meddelande som förklarar vad detta innebär för deras ansökan.

Så kommer ni igång

Hur ska man då lättast komma i gång med att automatisera sina egna processer? Ett första steg kan vara att identifiera repetitiva moment i det dagliga arbetet, till exempel om tidigare kurser och betyg ofta kontrolleras manuellt. Då kan ni skapa automatiska tillstånd som stödjer dessa moment. Ett bra tips är att först testa funktionaliteten internt innan ni använder den till externa utskick.

Vill du veta mer om hur du kan använda automation i Alvis? Kontakta oss på info@gotit.se. Vi hjälper dig gärna vidare!

Bild: Jacob Lund

Systematiskt kvalitetsarbete – för elevernas bästa

Komplext, svårt och tidskrävande? Systematiskt kvalitetsarbete i skolan har fått ett oförtjänt rykte – trots att det är avgörande för både verksamheten och elevernas lärande. Så hur kan vi göra kvalitetsarbetet mer meningsfullt, roligare och mer strukturerat?

”Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande.” Så beskriver Skolverket ett systematiskt kvalitetsarbete. En som har djupdykt i ämnet de senaste tio åren är Thomas Ladö, utbildad gymnasielärare och verksam som kvalitetsledare. Han har också skrivit boken ”Varning för kvalitetsarbete”.

Thomas Ladö, utbildad gymnasielärare och verksam som kvalitetsledare.

– Många lärare upplever att systematiskt kvalitetsarbete är både komplext och svårt. Dessutom känns det ofta tidskrävande med all dokumentation som krävs och som ofta ska utföras i flera digitala system. En stor del av problemet är att skolor lätt fastnar i att koppla kvalitet till mätningar och inte alltid får återkoppling på det som skrivs, säger Thomas och tillägger:

– Det är lätt att blanda ihop kvalitet och kvantitet. Kombinationen av hög arbetsbelastning och utvärderingsprocesser gör att engagemanget ibland brister. Men utmaningarna ser självklart olika ut i landets skolor.

Sluta leta efter avvikelser

Thomas bästa tips är att lägga fokus på det som fungerar, i stället för att fastna i jakten på det som inte gör det. Under de senaste åren har kvalitetsarbetet ofta handlat för mycket om att hitta och analysera avvikelser.

– Ibland utförs kvalitetsarbetet mest för att uppfylla yttre krav, snarare än att drivas av en genuin vilja att förbättra verksamheten. Börja arbetet med att skapa en gemensam förståelse för vad kvalitet egentligen betyder, varför det är viktigt och vad arbetet syftar till.

Han betonar:
– Utveckla sedan frågeställningarna tillsammans. Lyssna, granska och bedöm – och lyft fram det som verkligen är intressant! Och kom ihåg att göra det för barnen och elevernas skull, inte för någon annans. En stark och nyfiken kvalitetskultur är den verkliga drivkraften bakom ett framgångsrikt kvalitetsarbete.

Tillit är centralt

Tillit är en också en viktig del i ett systematiskt kvalitetsarbete, menar Thomas.
– Mitt viktigaste budskap är att lita på att alla gör sitt jobb, oavsett om det handlar om rektorer, verksamhets- och förvaltningschefer, IT-pedagoger, lärare eller systemadministratörer. Lyssna på professionen. Självklart ska man ställa krav där det behövs, men tillit är centralt för att kvalitetsarbetet ska kännas både roligt och meningsfullt, säger Thomas.

Han avslutar:
– Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att samla in data, leta efter mönster, synliggöra det man gör och hur det påverkar resultatet. Men framför allt: det viktigaste är att arbetet ska bidra till att ge barnen och eleverna en ännu bättre utbildning.

Tre steg till bättre kvalitetsarbete  

Kvalitetskultur som drivkraft

Skapa en gemensam förståelse för kvalitetsarbetet. Vad betyder det för just din verksamhet och skola, och vad är syftet? Utveckla frågeställningarna tillsammans, gärna över professionsgränserna, och låt vardagen vara utgångspunkten.

Börja med det som fungerar

Sluta fokusera på avvikelser och det som inte fungerar. Kvalitetsarbetet blir både roligare och mer givande om du börjar med det som redan fungerar bra och analyserar varför det gör det. Lägg tonvikt på reflekterande dokumentation i stället för beskrivande dokumentation.

Ha fokus på kvalitet i stället för kvantitet

Det är lätt att fastna i kvantitativa resultat och överdriven dokumentation. Påminn dig själv om syftet med kvalitetsarbetet: att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna och ge dem en bra skolgång och utbildning.

Bild: Jacob Lund

Nya funktioner i Skolplatsen gör systemet mer användarvänligt

Skolplatsen, Gotits IT-system för skoladministration, har under hösten uppdaterats med flera nya funktioner som syftar till att effektivisera arbetet och förenkla vardagen för både administratörer och elever. Med dessa förbättringar blir det bland annat enklare att göra ändringar på gruppnivå och att hantera studiegångsbyten digitalt. Dessutom introduceras möjligheten att generera omfattande rapporter om elevunderlag.

Följande nya funktioner ska bidra till en mer strömlinjeformad och användarvänlig plattform, vilket i sin tur underlättar den dagliga skoladministrationen:

Förbättrad individuell studieplan för gymnasieskolan

Den individuella studieplanen har uppdaterats med fler användningsområden och ökad flexibilitet. Administratörer kan nu hantera grupper direkt i studieplanen och smidigare koppla elever till specifika ämnen.

Effektiv grupphantering

Med en ny funktion för att kopiera och ändra flera grupper samtidigt kan administratörer snabbt uppdatera stora gruppunderlag. Funktionen är särskilt användbar vid terminsstart och planering inför nya läsår.

Omfattande organisationsrapport

En kraftfull rapportfunktion gör det enkelt att få en överblick över elevantal och klassammansättningar vid valfri tidpunkt. Rapporten, som kan exporteras som Excel eller PDF, stödjer både historisk analys och framtidsplanering för förskola, grundskola och gymnasium.

Centrala timplaner

För att effektivisera arbetet med timplaner i grundskolan introduceras möjligheten att skapa centrala mallar. Med denna funktion kan en grundmall för timplan användas, vilket eliminerar behovet av att skapa samma plan för varje enhet. Användare kan sedan kopiera och anpassa den centrala timplanen efter behov, exempelvis genom att lägga till lokala ämnen som utökad idrott eller friskvård.

Digital hantering av studiegångsbyten

Nu kan gymnasieelever ansöka om att byta kurs, inriktning eller program direkt i Skolplatsens system. Detta ersätter tidigare pappersbaserade processer och möjliggör för elever och administratörer att enklare följa och hantera ansökningar.

Förbättrat inriktningsval i gymnasiet

Med en ny funktion kopplas inriktningsval automatiskt till elevens program, vilket säkerställer att endast relevanta val presenteras. Funktionen förenklar processen och minskar risken för felval.

Dessa nyheter är en del av Skolplatsens strävan att kontinuerligt utvecklas med moderna funktioner som möter användarnas behov. Genom att effektivisera administrativa processer och frigöra tid kan skolpersonal fokusera på det som är viktigast – att stödja elevers lärande och utveckling.

Bild: Jacob Lund

Nytt betygssystem införs: Ämnesbetyg ersätter kursbetyg

En omfattande reform av det svenska gymnasiesystemet, Gy25, träder i kraft i år. Det tidigare kursbetygssystemet med separata betyg för varje kurs ersätts av ämnesbetyg – en förändring som ska ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper. På Gotit ser man över sina webbaserade verktyg för utbildningsadministration för att säkerställa ett smidigt genomförande av reformen.

Från och med den 1 juli 2025 införs ett nytt betygssystem för elever på gymnasieskolan, den anpassade gymnasieskolan och vuxenutbildningen på gymnasial nivå (Komvux). Tidigare kursbetyg ersätts med ämnesbetyg och ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för separata kurser. Elever kan därmed förbättra sitt resultaten löpande för att sedan erhålla ett ämnesbetyg.

– Förhoppningsvis leder det till bättre motivation och förutsättningar för elever att uppnå sina studiemål, säger Jonas Hansson, teamledare på Gotit.

Med reformen ersätts av naturliga skäl även kurskoder med koder för ämnesnivå, så kallade nivåkoder. Utbildare i Sverige påverkas direkt av detta och behöver därför se över och uppdatera sitt utbud. Jonas Hansson menar att det kan innebära utmaningar, inte minst i en övergångsperiod där koderna överlappar varandra.

– För elever som ansöker till kurser för hösten 2025 kommer nivåkoder att gälla, dessförinnan är det kurskoder. Det gäller att ha ett enkelt och tydligt register, och här kan vi stötta upp, säger Jonas Hansson.

På Gotit säkerställer man att processen blir så smidig som möjligt för sina kunder inom utbildningssektorn. Alvis ses över och ett detaljerat underlag som matchar de nya ämneskoderna med de tidigare kurskoderna tas fram.

Bild: Jacob Lund

Förändrat betygssystem och nytt innehåll ska modernisera och förbättra utbildningen 

Den 1 juli 2025 införs ämnesbetyg i gymnasieskolan, vilket innebär omfattande förändringar för utbildningssektorn. Reformen Gy25 syftar till att ge eleverna utökade möjligheter att kontinuerligt förbättra sina betyg och samtidigt göra utbildningen mer relevant och inkluderande genom en omfattande uppdatering av ämnesinnehåll. Som ledande inom skoladministration arbetar Gotit nu aktivt med att anpassa sina system för att möta de nya kraven. 

Skolan står inför stora förändringar i år när ämnesbetyg ersätter kursbetyg. Syftet med införandet är att ge elever möjlighet att kontinuerligt förbättra sina resultat under utbildningens gång – något som kan öka motivationen och förbättra lärandet.

– Det nya betygssystemet liknar en kunskapstrappa där varje steg bygger på det föregående. När en elev klarar en högre nivå med godkänt betyg ersätter det automatiskt betyget från de lägre nivåerna, berättar Andreas Öhman, teamledare på Gotit.

Reformen innebär också att de fem nationella minoritetsspråken – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska – får egna ämnesplaner. Elever som tillhör en nationell minoritet får rätt till modersmålsundervisning utan krav på förkunskaper. Dessutom introduceras nya ämnen för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, däribland AI, retorik på engelska, tillämpad psykologi och solcellsmontering.

– Det blir en modernisering av innehåll som bättre speglar samhällsutvecklingen, hållbarhet och jämställdhet. Att de nationella minoritetsspråken får egna ämneskoder är ett viktigt steg för att synliggöra dem i utbildningssystemet och stärka deras ställning, säger Andreas Öhman.

Uppdateringen gäller för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, vilket innebär att både ämneskoder och ämnesinnehåll genomgår en helhetsöversyn. Gotit arbetar aktivt för att möta de nya kraven och fortsätter att stödja skolor i denna omställning.

Bild: Jacob Lund

Ny utredning för ökad trygghet och studiero

En trygg och lugn skolmiljö är en förutsättning för lärandet. Men de senaste åren har verkligheten i många svenska skolor sett helt annorlunda nu. I januari 2025 presenteras en ny utredning med åtgärder för att vända utvecklingen.

Kriminalitet, kränkningar och otrygghet har blivit en del av vardagen i allt fler svenska skolor. Enligt europeiska kartläggningar tillhör Sverige de länder med mest stökiga skolmiljöer – en bild som bekräftas av Staffan Olsson, som har varit gymnasielärare och skrivit sju upplagor av boken ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”.
– Samtidigt varierar situationen kraftigt mellan olika skolor, kommuner och stadsdelar, vilket gör det svårt att skapa lagar och regler som fungerar överallt, säger Staffan Olsson och fortsätter:
– Det är enkelt att stifta lagar, men betydligt svårare att se till att de fungerar i praktiken. Man får dock inte glömma att lagstiftningen i första hand ska värna om barnen och deras förutsättningar.

Stärkta ordningsregler

Just nu pågår det flera statliga utredningar som kan få stor påverkan på både skolpersonal och elever, särskilt inom grundskolan. En av dessa utredningar har som mål att öka tryggheten och förbättra studieron, och resultatet av den ska presenteras den 31 januari 2025. Därefter väntar en remissrunda innan regeringen, troligen under 2026, fattar beslut om en eventuell skärpning av skollagens femte kapitel.
– Välfungerande ordningsregler är en central del av skolornas förebyggande arbete, och man vill även öka insatserna för särskilt våldsamma elever, säger Staffan och fortsätter:
– Extra stökiga elever kan skapa stora problem för både skolkamrater och personal. I små skolor kan det i vissa fall bli svårt att överhuvudtaget bedriva skolverksamheten, även om det bara handlar om en enda elev.

Utredningen, och en annan färdig utredning om brott i skolan, berör flera frågor kopplade till ordningsregler, som rätten att låsa dörrar, öppna elevernas väskor, utföra kroppsvisitationer, tillfälliga omplacering och avstängningar samt omhändertagande av föremål. En annan viktig fråga är hur man ska förhindra att barn och ungdomar som inte hör hemma på skolgården tar sig in.

– Vi måste jobba förebyggande för att förhindra att barn i tidig ålder dras in i kriminalitet, i dag är gängproblematiken utbredd över hela landet. Frågan är hur långt man behöver gå för att skapa förändring, och hur mycket ansvar som ska läggas på skolan. I dagsläget har skolor ingen absolut skyldighet att göra polisanmälningar.

Ansvar och konsekvenstrappa

En annan åtgärd i utredningen är att stärka rektorns och lärarnas ansvar och befogenheter, vilket är kopplat till Tidö-avtalet. Målet är att förtydliga att det är läraren som bestämmer i klassrummet och för utbildningen, inte vårdnadshavare eller elever.
– Många skolor upplever starka påtryckningar från både elever och vårdnadshavare, särskilt i de socioekonomiskt starka områdena där man är van vid att hemmet vill ha inflytande och ta plats.

Enligt utredaren bör ordningsreglerna också inkludera en konsekvenstrappa som tydligt beskriver vad som händer när reglerna bryts. Det kan till exempel börja med en muntlig varning, följt av en skriftlig varning och därefter ett telefonsamtal hem.
– Lite som det var förr i tiden. I slutändan kanske eleven blir avstängd från skolan under en period. Det här systemet övergav man för ett bra tag sedan, då det ansågs problematiskt, men nu efterlyser man något liknande igen. Vi får se vad regeringen kommer fram till, säger Staffan Olsson.

Exempel på förslag i utredningen:

• Tydliggöra rektorns och lärarnas ansvar i klassrummet och för utbildningen.
• Stärkta ordningsregler.
• Minska lärares och rektors dokumentation i disciplinära sammanhang.  dokumentationskrav vid utvisning ur klassrummet.
• Konsekvenstrappa när regler bryts.
• Större möjligheter kring omplaceringar och avstängningar.
• Bättre förutsättningar för akutskolor.
• Ökat skydd för barn och unga som utsätts för brott samt bättre förebyggande arbete för att förhindra kriminalitet.

Bild: Shutterstock

Skyddade personuppgifter – så fungerar det!

Kommer du i ditt jobb i kontakt med människor med skyddade personuppgifter? Då gäller det att ha koll på vad skyddet faktiskt innebär – och vilka krav det ställer både på personen och på dig som handläggare.

Den som är utsatt för hot kan i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det innebär att till exempel namn och din adress skyddas i folkbokföringsregistret. Ungefär 27 000 svenskar lever med skyddade personuppgifter och den vanligaste orsaken är våld i nära relationer.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter; sekretessmarkering skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Det är Skatteverket som tar emot ansökan om de två första.

– Sekretessmarkering är den lägre graden av skydd. Den fungerar som varningssignal för Skatteverket, säger Vjera Catovic, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Hon arbetar bland annat med att utveckla Navet, det aviseringssystem som Skatteverket använder för att distribuera folkbokföringsuppgifter till samhället. Här kan alla offentliga aktörer hämta folkbokföringsuppgifter digitalt på ett enkelt, snabbt och säkert sätt.

– Om en person ansöker om sekretessmarkering lägger vi först in en preliminär sekretessmarkering, innan vi utreder ärendet, säger Vjera Catovic. Den anger att ingen får lämna ut uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över till andra myndigheters register, så alla som prenumererar på uppgifterna får en avisering. Om vi sedan beviljar sekretessmarkering gäller den som regel under en begränsad tid. Om personen fortfarande är utsatt för hot kan hen ansöka om att förlänga sin sekretessmarkering.

Skyddad folkbokföring, som har ersatt så kallad kvarskrivning, är ett starkare skydd. Även här ansöker personen alltså till Skatteverket (ansökan kan överklagas, till skillnad från sekretessmarkering) och om ansökan beviljas folkbokförs man i antigen den kommun man bor i eller i någon annan kommun. Den verkliga adressen finns i ett låst kassaskåp. Uppgifterna om att man har skyddad folkbokföring skickas till andra myndigheter (till exempel Försäkringskassan) och annan samhällsservice personen har kontakt med, till exempel sjukvården och kommunen.

– Att ha skyddad folkbokföring gör det svårare att ha normala kontakter med myndigheter och andra samhällsaktörer. Det kan till exempel gälla att teckna mobilabonnemang eller handla på faktura. Dessutom måste personer som har skydd bidra till att minska hotbilden. Dels bör man flytta långt bort, dels ska man spärra sociala medier och andra tjänster där man kan spåras. Familjemedlemmar som bor på samma adress ska ansöka om skydd, säger Vjera Catovic.

Hon fortsätter:

– För myndigheter gäller att varje myndighet ansvarar för sin egen hantering av skyddade personuppgifter, men Skatteverket kan ge vägledning.

Den starkaste formen av skydd är fingerade personuppgifter. Det innebär att man får nytt namn och personnummer, och ansökan görs hos Polisen.

– Då blir man så att säga en helt ny person, och vi på Skatteverket kan inte se att personen har fingerade uppgifter, säger Vjera Catovic.

Tre olika aviseringsmöjligheter för skyddade personuppgifter

I Navet finns möjlighet att beställa färre uppgifter om de personer som har skyddade personuppgifter – eller att helt avstå från dessa uppgifter. När sekretessen tas bort aviseras detta.

• Flyttsignal

När en sekretessmarkerad person flyttar från en registerhållares område aviseras, förutom personnummer och sekretessmarkering, alltid och endast 99 i fältet för län.

• Totalpost när sekretessmarkering hävs

När sekretessmarkering hävs för en person aviseras alltid en totalpost, alltså även till de mottagare som normalt endast har ändringspost (endast ändrade termer).

• Alltid sekretessmarkering vid ändringspost

När ändringsavisering sker för en sekretessmarkerad person skickas alltid sekretessmarkeringen med, oavsett vilken uppgift som ändrats.

Bild: Jacob Lund

IT-stöd för effektivare samarbete inom primära samverkansområden

Ändringar i skollagen ställer krav på att kommuner ska samverka när utbildningar inom komvux planeras, dimensioneras och erbjuds. Med IT-stödet Alvis Samverkan går samarbetet smidigt och sökande kan söka fritt i hela samverkansområdet.  

Enligt Skolverket kommer nya krav att ställas på samverkan mellan kommuner för komvux på gymnasial nivå. Lagändringarna ska tillämpas för utbildning som påbörjas 2025 och innebär att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett så kallat primärt samverkansområde. De kommuner som ingår i ett primärt samverkansområde har ett gemensamt ansvar för att säkerställa en varierad och högkvalitativ utbildning i det geografiska området.

– För att underlätta det arbetet har vi tagit fram ett gemensamt IT-stöd som vi kallar Alvis Samverkan. Verktyget kan används för samordnad kurs- och utbildningskatalog, ansökningshantering och antagningsstöd för det primära samverkansområdet, berättar Jörgen Rönning, vd på Gotit.

Alvis Samverkan är en utveckling av Alvis, Gotits populära IT-stöd för vuxenutbildningar, som gör att kommuner redan nu kan säkerställa ett effektivt samarbete sinsemellan.

Effektiv marknadsföring

Med Alvis Samverkan kan kommuner enkelt marknadsföra sina gemensamma utbildningar och styra sökande till en gemensam plattform. På så sätt är det möjligt att nå en bredare målgrupp med ett större utbud.

Smidig ansökan och antagningsprocess

Sökande kan söka fritt till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom det primära samverkansområdet. När en kursdeltagare antas via Alvis Samverkan tas deltagaren automtiskt upp i kursplaneringen hos utförare kommunen, om denna har en egen Alvis.

Tydliga ekonomiska underlag

Alvis Samverkan kan presentera underlag som stödjer arbetet med den ekonomiska regleringen mellan samverkanskommuner. I praktiken innebär det att den sökande som är hemmahörande i någon av kommunerna i det primära samverkansområdet fritt kan ansöka om utbildning utan beslut om interkommunal ersättning (IKE).

En gemensam lösning

Oavsett om kommunen är befintlig Alvis-kund eller väljer att använda ett annat IT-stöd för sin elevadministration, kan Alvis Samverkan användas som kompletterande tjänst för att kommunen i högre grad ska kunna samverka med den gemensamma tjänsten och övriga kommuner i samverkan.

– Ytterligare en fördel med Alvis Samverkan är att den sökande hittar en och samma plats där information om utbildningarna och ansökan till dessa finns. Denna plats nås med en adress som de samverkande kommunerna valt att marknadsföra yrkesutbildningarna med och alla ansträngningar för att rekrytera deltagare kan fokusera på denna ingång. Det blir så mycket enklare för de sökande eleverna helt enkelt, säger Jörgen Rönning

Vill du veta mer om hur Alvis Samverkan kan underlätta administrationen och samarbetet i ert primära samverkansområde? Kontakta Gotit på info@gotit.se

Bild: Jacob Lund

Livsviktig språkutveckling startar i förskolan 

Ett av de viktigaste verktygen för att klara sig bra i livet, som skolan kan ge till sina elever, är ett rikt och avancerat språk – och grunden för detta läggs redan i förskolan.

För att ge barnen en bra grund i livet är det viktigt att skolan ger dem ett rikt ordförråd, och det är också viktigt att börja tidigt. Forskning visar att barn som lämnar förskolan med 2 000 ord löper stor risk att vid 17 års ålder endast ha 15 000 ord i sitt aktiva ordförråd. De som däremot lämnar förskolan med 8 000 ord tillhör den grupp som vid 17 års ålder har över 70 000 ord att aktivt arbeta med. Det är med andra ord svårt att hinna i kapp när man ligger efter från start – i stället bara ökar skillnaderna med tiden.

– Om man har språket med sig är det större chans att man klarar av skolan både i låg- och mellanstadiet, och det är mindre risk att det går snett i högstadiet. Studier visar att om man kommer in på gymnasiet så går det bättre i livet, säger Malin Videkorp, rektor för Pysslingen Förskolor i Helsingborg.

Språk bygger identitet

Förutom att underlätta lärande menar Malin Videkorp att språket är en demokratisk rättighet, genom att man kan tala om vad man vill och behöver. Ett rikt språk bygger också identitet och självkänsla, och motverkar segregation.

Om man inte jobbar med elevens språk så kan det få negativa effekter. Till exempel blir de kognitiva utmaningarna högre. Barnen kan få bristande motivation för att de inte förstår sammanhang, och kan bli frustrerade och utåtagerande för att de har svårt att få fram det de vill säga. Lägre självkänsla, bristande koncentration och en känsla av meningslöshet är andra problem som kan uppstå.

Målmedvetet arbete

Det är av dessa skäl som Pysslingen i Helsingborg aktivt arbetar med att stärka barnen i deras språkutveckling.

– Målmedvetet arbete gör skillnad, det visar forskningen. Vi arbetar mycket med bildstöd, till exempel ”känslokort” som stöd för att prata om känslor. Vi jobbar också med både bild och text för att beskriva dagens planering. Det hjälper barnen att sätta ord på saker, och att veta vad dagen ska innehålla skapar ett lugn. Även vid måltider kan man arbeta med språket, för att till exempel ge barnen möjlighet att kunna välja mjölk eller vatten till maten. Små barn är sugna på att ta till sig kunskaper, och sätter gärna ord på saker.

Verktyg för samarbete

Barnen uppmuntras också till att samarbeta och hjälpa varandra, och därmed utveckla sina språkkunskaper. Ett exempel är att tillsammans jobba med enkel programmering av en robot och få den att ta sig mellan olika punkter på en karta. Samarbetet kräver språk för att kunna diskutera, förklara och hjälpa varandra.

– Det är inte bara barnen som har nytta av språket, det kan också gälla vårdnadshavarna. För att stärka språket hemma har till exempel varje förskola ett bibliotek där familjerna kan låna böcker som de kan läsa tillsammans, säger Malin Videkorp.

För att lyckas är det dock viktigt att få med sig personalen, menar hon.

– Utan dem händer det inget, så det är viktigt att vi jobbar med dem och ger dem rätt kunskaper. Ibland får vi barn som inte har ett enda ord med sig, och vi måste vara förberedda för att möta deras behov.

Att främja barnens språkutveckling är en av förskolans viktigaste uppgifter, säger Malin Videkorp. Framtidsutsikterna ser väldigt olika ut för de barn som lämnar förskolan, beroende på vilka verktyg för att utvecklas som de fått med sig. De där 70 000 orden gör stor skillnad i livet.

Bild: Shutterstock

ALVIS

Eleven i centrum med transparent systemstöd

Kunskapsparken i Sollentuna kommun arbetar för att hitta rätt väg för varje enskild elev. Genom effektivare systemstöd har de hittat ett arbetssätt som låter dem få ett helhetsgrepp på elevens studier.

Vuxenutbildningen Kunskapsparken i Sollentuna är ansvariga för utbildningen av 3 300 elever och erbjuder kurser inom Sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, och yrkesutbildningar. Här sätter man elevens behov i centrum, oavsett om det rör sig om antagning, vägledning, administration eller stöd under studietiden. Genom ett transparent systemstöd blir hanteringen effektiv och eleverna slipper upprepa samma information vid flera tillfällen. Så här arbetar Kunskapsparken med systemstödet i Alvis;

Antagningsprocessen börjar med att eleverna ansöker till kurser via en webbansökan som tas emot av Kunskapsparkens studie- och yrkesvägledare.

– Ibland kan det behövas ett vägledande samtal innan eleven kan påbörja sin kurs. Det kan handla om att målet är oklart, att eleven har sökt annorlunda än planerat, saknar en fullständig gymnasieexamen eller har angett behov av stöd i sin ansökan, berättar Anita Simak, rektor vid Kunskapsparken.

Automatiserade utskick

Vid behov aktiveras funktionen ’hänvisning till vägledning’ i Alvis, vilket gör att det skickas ut ett automatiskt e-postmeddelande som uppmanar eleven att boka en tid med en studievägledare, inklusive en direktlänk till bokningssidan.

–  De automatiska utskicken underlättar på flera sätt. Till exempel går ett automatiskt meddelande ut om eleven har två F/IG-betyg eller har angivit behov av stöd. Detta snabbar på processen så att eleven kan fortsätta med sin ansökan utan onödiga fördröjningar, säger Anita.

Dokumentation

För att säkerställa att alla elever får konsekvent och kvalificerad hjälp, oavsett kontaktväg, använder Kunskapsparken sig av en funktion i Alvis som de kallar för ’röda rutan’.

– Där skriver vi vad vi gör och ska göra i nästa steg, varför vi hänvisat till vägledning, eventuell anledning till avslag eller om de sökt fel kurs. Denna information är endast tillgänglig för oss på Kunskapsparken och gör att vi enkelt kan hjälpa eleven vidare oavsett om hen ringer, chattar, mejlar eller besöker vår självserviceyta, förklarar Anita.

I de fall en elev har angett behov av stöd skrivs ett anpassningsförslag med syfte att stödja eleven till godkända betyg. Detta dokument delas sedan med skolan genom att det laddas upp tillsammans med elevens bilagor i Alvis.

–  Under studiernas gång följer vi upp hur det går för eleven. För att säkerställa att ingen elev faller mellan stolarna markeras de elever med anpassningsförslag så att vi enkelt kan se vilka elever som ska få ett uppföljningsmejl.

Dagboksanteckningar

För vägledningsfrågor och information som både elev, skola och Kunskapsparken behöver tillgång till används fältet ’Dagboksanteckning’. Här kan det exempelvis stå vilken kurs eleven ska läsa och hur många poäng det är kvar. I sitt elevfokuserade arbete identifierade Kunskapsparken ett behov av att, i de fall det är relevant för elevens studieförmåga, notera information av känsligare karaktär, som kan röra exempelvis elevens mående, utredd diagnos eller familjesituation. Detta löste Alvis genom en funktion som heter ’specialpedagogiska insatser’.

– Den här information som är saklig och utan värderingar och som bara ett fåtal personer i vårt Lärteam har tillgång till. Det skapas en grön gubbe vid elevens namn och den följer med var man än är i programmet som en indikation på att det finns information om specialpedagogiska insatser. Vi vill kunna bemöta eleven professionellt utan att de behöver berätta sin situation varje gång, och då underlättar den här funktionen verkligen, säger Anita och avslutar.

– Systemstödet gör att alla som jobbar hos oss kan hjälpa eleven vidare, och skapar en bra arbetsmiljö med glada medarbetare som hjälper varandra.