Monthly Archives: mars 2021

Individanpassning av undervisning är ett honnörsord i skolan. Men kan den bli kontraproduktiv? I Södermalmsskolan i Stockholm gjorde den ständiga stressen som blev följden av individanpassningen att två av lärarna började tänka i nya banor.

Malin Behrenfeldt och kollegan Marie Nilsson började bryta mönstret med önskelistor och krav på anpassningar och fokuserade istället på fasta ramar och strukturer. De båda lärarna tog över ledarskapet, med resultatet att elevernas fokus så småningom om ökade, och med det kunskapsnivån.

Trots att eleverna i klass åtta fortfarande befinner sig på olika nivåer i ämnena, så kan de nu jobba med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel. Övningarna utformas så att eleverna kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.

Arbetssättet får stöd av Margareta Sandström som är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola: Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.

Läs mer om hur Malin och Marie jobbar här: https://www.skolporten.se/fou/olika-tillsammans/

Här beskrivs Malins och Maries metod ingående: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/anpassningar-gynnar-alla/

Gotit har tidigare berättat hur den uppmärksammade domen i Schrems II-fallet fortsatt att göra det osäkert att använda molntjänster i 3:e land.Nu står det också klart att Skolverkets provplattform för hantering av personuppgifter inte uppfyller lagkraven, vilket innebär att Skolverket nu säger sig behöva säkerställa att leverantören och dess underleverantörer lever upp till de krav som Schrems II-domen innebär.

Enligt Skolverket kommer därmed införandet av de digitala proven blir försenat. Bedömningen är att man inte längre kan införa dem med början 2023.Samtidigt innebär coronapandemin att nationella prov överhuvudtaget inte kan genomföras under våren 2021. Som ersättning erbjuder nu Skolverket bedömningsstöd utformade som prov. I den nya e-tjänsten Bedömningsportalen kommer rektorer kunna ladda ned bedömningsstöden från den 10 mars.

Läs Skolverkets pressmeddelande om de digitala nationella proven här: https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-03-01-eu-dom-forsenar-digitala-nationella-prov?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev

Läs mer om Schrems II här: https://www.realtid.se/debatt/livet-efter-schrems-ii-kommer-vi-kunna-overfora-personuppgifter-till-usa

Läs delredovisning 2021 av regeringsuppdraget att digitalisera de nationella proven här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2021/uppdrag-att-digitalisera-de-nationella-proven-m.m.?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev

Bedömningsportalen: https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Skolverkets frågor och svar om de inställda nationella proven våren 2021: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/coronaviruset-och-covid-19—regler-for-skolor-och-forskolor/nationella-proven-varterminen-2021

Samtidigt som Skolverkets undersökning visar att det är särskilda elevgrupper som riskerar störst utbildningstapp presenterar forskaren Moa Yngve resultat som visar att flera av de elevgrupper som nämns kan få både ökad närvaro och större lärande om de får tillgång till rätt tekniskt stöd.

Yngves forskning har velat jämföra delaktigheten hos gymnasieelever i skolarbetet före och efter införandet av digitala verktyg. I undersökningen deltar 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Det tydligaste resultatet av forskningen är att gymnasieelever i behov av stöd upplever sin delaktighet som begränsad i många skolaktiviteter och att man inte får det stöd man behöver. Stödbehovet är som störts hos dem med högst frånvaro, i de yrkesinriktade programmen samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos.

I undersökningen fick eleverna tillgång till individanpassat IKT-stöd i form av dator, surfplatta eller smartphone. Efter insatsen hade drygt 50 % av eleverna i undersökningen förbättrat eller bibehållit skolnärvaron, liksom drygt 50 % fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

Läs mer om Moa Yngves avhandling här: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/participation-and-ict-students-with-special-educational-needs-in-upper-secondary-school/

Läs hela avhandlingen här: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1509064/FULLTEXT01.pdf

Att coronapandemin har påverkat den svenska skolan har väl inte undgått någon, trots att den svenska regeringen varit mycket restriktiva med skolstängningar i jämförelse med många andra länder.

Men den omläggning till distansstudier för högstadium och gymnasieskola som har genomförts har ändå gjort att viss undervisning inte har kunnat genomföras, framför allt relaterat till praktiska ämnen och moment. Nu signalerar också många huvudmän att det finns en stor risk att elever inte får de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de i normala fall skulle ha fått.

Störst risk för utbildningstapp ser man på gymnasieskolans yrkesprogram, som till sin natur innehåller en stor del praktiska moment. Här pekar hela två tredjedelar av huvudmännen på att det finns en risk för utbildningstapp, enligt en ny undersökning av Skolverket som genomfördes i februari. För högstadiet uppger en tredjedel av huvudmännen att de ser samma risk.

Undersökningen visar också att vissa grupper av elever löper större risk än andra för utbildningstapp. För högstadiet gäller det särskilt elever med hög frånvaro samt elever i behov av stöd. I gymnasieskolan kompletteras riskgrupperna med socioekonomiskt utsatta elever.

Coronapandemin ställer också till det för planerade revideringar av grundskolans kursplaner, som enligt den första planeringen skulle införas till hösten. Nu har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen till hösten 2022.

Som förklaring hänvisar regeringen det ansträngda läget där såväl lärare som rektorer står under hård press. Samtidigt får beslutet också kritik för att vara kontraproduktivt, där man från flera kommuner menar att kursplaner är något som skall vara bättre arbetsverktyg för lärare, inte bördor som ska lyftas från deras axlar.

Läs Skolverkets rapport om utbildningstappet här: https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2021/andrade-larotider-och-utbildningstapp

Lär mer om grundskolans nya kursplaner: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs–och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan

Vi erbjuder just nu ett vikariat som verksamhetskonsult.
Har du erfarenhet som skoladministratör/skolledare är detta ett stort plus.

Du arbetar i vårt team Alvis som erbjuder tjänster för vuxenutbildningen, där du stödjer våra användare av produkten per telefon och i ärendehanteringssystem, utbildar m.m.

Teamet består av teamledare, systemutvecklare och verksamhetskonsulter som arbetar tillsammans för att ta hand om våra kunder.

Läs mer om jobbet här

https://www.gotit.se/lediga-jobb/