Individanpassning av undervisning är ett honnörsord i skolan. Men kan den bli kontraproduktiv? I Södermalmsskolan i Stockholm gjorde den ständiga stressen som blev följden av individanpassningen att två av lärarna började tänka i nya banor.
Malin Behrenfeldt och kollegan Marie Nilsson började bryta mönstret med önskelistor och krav på anpassningar och fokuserade istället på fasta ramar och strukturer. De båda lärarna tog över ledarskapet, med resultatet att elevernas fokus så småningom om ökade, och med det kunskapsnivån.
Trots att eleverna i klass åtta fortfarande befinner sig på olika nivåer i ämnena, så kan de nu jobba med samma uppgift samtidigt tack vare stödmallar och elevexempel. Övningarna utformas så att eleverna kan lyckas med dem på allt från A- till E-nivå.
Arbetssättet får stöd av Margareta Sandström som är senior professor i specialpedagogik på Mälardalens högskola: Genom att differentiera undervisningen och ändå hålla ihop klassen har de åstadkommit en bra laganda och ändå hjälpt alla elever att komma till sin rätt.För att en skola i längden och på ett hållbart sätt ska kunna differentiera undervisningen, krävs ett kontinuerligt samarbete mellan forskning och skolan.
Läs mer om hur Malin och Marie jobbar här: https://www.skolporten.se/fou/olika-tillsammans/
Här beskrivs Malins och Maries metod ingående: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/anpassningar-gynnar-alla/