Aktuellt

Bild: Jacob Lund

Vikten av en bra relation mellan hem och förskola

Att föräldrar känner förtroende för förskolan och dess personal är viktigt för att skapa trygghet och tillit hos barnet. Men vilken roll spelar vårdnadshavare egentligen i förskolans verksamhet, vad har de rätt att påverka och hur kan förskolan hantera utmaningar som kan uppstå?

Redan vid den första kontakten med förskolan påbörjas det viktiga arbetet med att bygga en bra relation mellan hem och förskola. Att lämna sitt barn på förskolan för första gången kan vara en känslomässig berg- och dalbana för en förälder. För barnet blir övergången från den trygga hemmiljön till förskolans värld en stor omställning. Men det är också en viktig fas för både utveckling och trygghet.

Helene Roslund är jurist, med 25 års erfarenhet inom skola och förskola, och författare till boken ’Förskolans juridik och uppdrag’. Hon menar att förskolan är en förtroendebransch:
– Barnet tolkar i första hand världen via sina föräldrar. Är föräldrarna trygga med förskolan så upplever barnet förskolan som en trygg miljö och har lättare att utvecklas socialt. Om föräldrarna däremot är irriterade, arga, rädda eller misstroende mot förskolans personal kan det påverka barnets egen anpassning, säger hon.

Helene Roslund, jurist och författare till boken ’Förskolans juridik och uppdrag’

Genom att erbjuda barnet möjligheter att utveckla sociala kompetenser, problemlösningsförmåga, självförtroende, autonomi och andra förmågor och färdigheter ska förskolan stärka dess förmåga att möta framtida utmaningar.

Helene Roslund utvecklar:
– Det är viktigt att föräldrarna får en uppfattning om hur barnet utvecklas i förskolan respektive i hemmet och vad det behöver. Därför blir tambursamtalen vid hämtning och lämning så viktiga: Hur har barnet mått, ätit och lekt, och finns det några orosmoment?

Barnets bästa kan gå före föräldrarnas önskemål

Enligt läroplanen för förskolan (LPF18) är ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet viktigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnets utveckling.
– Föräldrar har rätt att få information om förskolans mål, riktlinjer och arbetssätt. De har också rätt att framföra sina åsikter och delta i utvärderingar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att rektorn eller huvudmannen beslutar om den inre organisationen och att det är förskolans personal som väljer hur man lägger upp pedagogiken, säger Helene Roslund.

Hon fortsätter:
– Förskolan ska vara neutral. Relationen till föräldrarna får inte ske på bekostnad av barnets bästa. Om det uppstår konflikter mellan föräldrar eller vårdnadshavare får exempelvis inte förskolan låta sig påverkas av en förälders åsikt om hur olämplig den än kan vara.

Barn som riskerar att fara illa i hemmet

En av de svåraste uppgifterna i förskolan är när man misstänker att ett barn inte har det bra hemma. I sådana fall har du som personal en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Det kan skapa spänningar och påverka samarbetet med vårdnadshavarna om barnets bästa.
– Det är viktigt att ha en regelbunden kontakt med föräldrarna. En god relation som klarar den påfrestning som en orosanmälan kan innebära kan också hjälpa barnet att få det stöd det behöver, förklarar Helene Roslund.

5 sätt att stärka samarbetet mellan hem och förskola

1. Lägg kraft på introduktionen. Under introduktionen läggs grunden för relationen mellan hem och förskola, vilket gynnar barnets utveckling och välbefinnande.

2. Lägg tid på den återkommande relationen. Berätta hur barnet har mått och vad det gjort under förskoledagen. Hur har barnet utvecklats och lär sig?

3. Ställ frågor. Hur har barnet det hemma och vad bedömer föräldrarna att barnet mår bra av?

4. Skapa kontinuitet i relationerna. Om det finns personal som barn och föräldrar känner väl vid lämning och hämtning samt utvecklingssamtal fördjupas relationen och upplevelsen av att samarbetet syftar till att skapa de bästa förutsättningarna för barnet.

5. Ha barnet i fokus. Vid signaler om att barnet inte har det bra eller inte utvecklas optimalt – samtala med vårdnadshavarna om detta. I BRIS samtalsguide ’Goda samtal om svåra ämnen’ föreslås i korthet följande förhållningssätt. Ha barnet i fokus, lyssna, ställ öppna frågor, var konkret samt förmedla hopp och bekräftelse.

Bild: Jacob Lund

KUNDCASE

Automatisering i praktiken – erfarenheter av Alvis i Botkyrka

Effektivitet, användarvänlighet och minskad manuell arbetsbörda; möjligheten till automatisering i Alvis förändrar spelplanen för administratörer inom vuxenutbildning och yrkeshögskolor.

Joakim Falkeborn, systemansvarig för Botkyrka kommun

En av de mest omvälvande förändringarna för Botkyrkas del har varit införandet av autoantagning. Tidigare hanterades antagningsprocessen manuellt, vilket innebar flera steg för att meddela och få svar från sökande. Denna process var både tidskrävande och kunde lätt leda till misstag.

– Vi hade en dialog med Gotit om att det här var något vi skulle vilja automatisera, säger Joakim Falkeborn.

Med autoantagningen kan administratörer nu enkelt meddela antagningsbeslut, och de sökande kan svara direkt via Alvis, vilket automatiskt uppdaterar deras tillstånd. Detta eliminerar behovet av manuell inmatning och uppföljning.

Som alltid vid stora förändringar stötte Botkyrka kommun på utmaningar under implementeringen. En av de mest påtagliga var att säkerställa att alla tillstånd och automatiska utskick fungerade som avsett.

– Vi lärde oss snabbt vikten av att kontrollera tillstånden noggrant. I en utbildning fanns det ett misstag som resulterade i felaktiga utskick, som vi sedan fick rätta till manuellt. Det visar hur viktigt det är att ha noggranna processer på plats, säger Joakim Falkeborn.

En annan utmaning var att få utbildningsledarna att känna sig bekväma med den nya automatiserade processen – de är sällan inne i Alvis, och känner inte till systemet så väl. För att underlätta för dem introducerades en funktion som gjorde det möjligt för utbildningsledare att logga in som den sökande för att snabbt kunna hjälpa dem genom att till exempel anmäla dem till kurser.

Autoantagningen och de automatiska tillståndsändringarna visat sig vara en stor framgång. De administrativa uppgifterna har minskat avsevärt, vilket har frigjort tid för personalen att fokusera på mer strategiska uppgifter.

– Vi har sett en tydlig förbättring i effektiviteten. Processerna flyter på smidigare, och vi har fått mycket positiv feedback från både sökande och personal, säger Falkeborn.

Med lärdomarna som dragits under det gångna året planerar Botkyrka kommun att ytterligare förfina och korta svarstiderna i antagningsprocessen. Målet är att minska tiden från 13 dagar till 10 eller till och med 8 dagar.

Funderar ni på att implementera autoantagning i din kommun?

– Vi delar gärna våra erfarenheter och lärdomar, tveka inte att höra dig, säger Joakim Falkeborn.

Bild: Jacob Lund

Automation i Alvis: förenklad hantering av ansökningar och tillstånd

Alvis är inte bara ett verktyg för ansökningshantering – det är ett kraftfullt system som erbjuder omfattande möjligheter till automatisering. Ändå är det lätt att missa funktioner som kan göra arbetsdagen enklare och effektivare.

Med funktioner som automatiserade tillstånd, standardiserade utskick och koppling till relevanta händelser erbjuder Alvis en mängd möjligheter att effektivisera arbetet. Genom att använda dessa funktioner fullt ut kan man spara tid, minska risken för misstag och skapa en smidigare upplevelse för både personal och elever. Caroline Söderberg och Jesper Höglander lyfter fram några av de funktioner för automatisering som finns inbyggda i Alvis.

Automatiserade tillstånd

En funktion som vi vill lyfta fram är möjligheten att koppla tillstånd till kursval, vilket gör det lättare att hålla koll på viktiga detaljer i ansökningar. Tillstånden fungerar som automatiska flaggor i systemet och kan sättas både manuellt och automatiskt.

Ett exempel är tillståndet ”Ett icke godkänt betyg finns på sökt kurs”, som triggas när en sökande har ett F på en specifik kurs. Det finns också ett tillstånd som flaggar för två eller fler underkända kurser. Ett tillstånd kan också sättas av att det redan finns ett godkänt betyg i den sökta kursen, att man har ett godkänt betyg i en underliggande kurs, eller att man fortfarande läser en underliggande kurs. De betyg som tillstånden triggas av omfattar också betyg från Beda/UHR.

Alvis kan också hantera flera parallella scenarier. Om en sökande till exempel ansöker till flera kurser samtidigt, kan olika tillstånd och utskick kopplas till varje kursval. Detta innebär att relevant information kan ges för varje specifik kurs, istället för att hantera varje ansökan manuellt.

Ett tillstånd kan ändras till ett annat tillstånd efter ett givet antal dagar, vilket till exempel kan användas för att automatiskt skicka ut påminnelser.

Automatiska utskick

Alvis kan skapa standardiserade utskicksmallar som både sparar tid och säkerställer att kommunikationen blir enhetlig. Utskick kan anpassas med parametrar som elevens namn, sökta kurser eller folkbokföringskommun, vilket gör kommunikationen både personlig och professionell. Till exempel kan en elev som inte är folkbokförd i kommunen automatiskt få ett meddelande som förklarar vad detta innebär för deras ansökan.

Så kommer ni igång

Hur ska man då lättast komma i gång med att automatisera sina egna processer? Ett första steg kan vara att identifiera repetitiva moment i det dagliga arbetet, till exempel om tidigare kurser och betyg ofta kontrolleras manuellt. Då kan ni skapa automatiska tillstånd som stödjer dessa moment. Ett bra tips är att först testa funktionaliteten internt innan ni använder den till externa utskick.

Vill du veta mer om hur du kan använda automation i Alvis? Kontakta oss på info@gotit.se. Vi hjälper dig gärna vidare!

Bild: Jacob Lund

Systematiskt kvalitetsarbete – för elevernas bästa

Komplext, svårt och tidskrävande? Systematiskt kvalitetsarbete i skolan har fått ett oförtjänt rykte – trots att det är avgörande för både verksamheten och elevernas lärande. Så hur kan vi göra kvalitetsarbetet mer meningsfullt, roligare och mer strukturerat?

”Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande.” Så beskriver Skolverket ett systematiskt kvalitetsarbete. En som har djupdykt i ämnet de senaste tio åren är Thomas Ladö, utbildad gymnasielärare och verksam som kvalitetsledare. Han har också skrivit boken ”Varning för kvalitetsarbete”.

Thomas Ladö, utbildad gymnasielärare och verksam som kvalitetsledare.

– Många lärare upplever att systematiskt kvalitetsarbete är både komplext och svårt. Dessutom känns det ofta tidskrävande med all dokumentation som krävs och som ofta ska utföras i flera digitala system. En stor del av problemet är att skolor lätt fastnar i att koppla kvalitet till mätningar och inte alltid får återkoppling på det som skrivs, säger Thomas och tillägger:

– Det är lätt att blanda ihop kvalitet och kvantitet. Kombinationen av hög arbetsbelastning och utvärderingsprocesser gör att engagemanget ibland brister. Men utmaningarna ser självklart olika ut i landets skolor.

Sluta leta efter avvikelser

Thomas bästa tips är att lägga fokus på det som fungerar, i stället för att fastna i jakten på det som inte gör det. Under de senaste åren har kvalitetsarbetet ofta handlat för mycket om att hitta och analysera avvikelser.

– Ibland utförs kvalitetsarbetet mest för att uppfylla yttre krav, snarare än att drivas av en genuin vilja att förbättra verksamheten. Börja arbetet med att skapa en gemensam förståelse för vad kvalitet egentligen betyder, varför det är viktigt och vad arbetet syftar till.

Han betonar:
– Utveckla sedan frågeställningarna tillsammans. Lyssna, granska och bedöm – och lyft fram det som verkligen är intressant! Och kom ihåg att göra det för barnen och elevernas skull, inte för någon annans. En stark och nyfiken kvalitetskultur är den verkliga drivkraften bakom ett framgångsrikt kvalitetsarbete.

Tillit är centralt

Tillit är en också en viktig del i ett systematiskt kvalitetsarbete, menar Thomas.
– Mitt viktigaste budskap är att lita på att alla gör sitt jobb, oavsett om det handlar om rektorer, verksamhets- och förvaltningschefer, IT-pedagoger, lärare eller systemadministratörer. Lyssna på professionen. Självklart ska man ställa krav där det behövs, men tillit är centralt för att kvalitetsarbetet ska kännas både roligt och meningsfullt, säger Thomas.

Han avslutar:
– Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att samla in data, leta efter mönster, synliggöra det man gör och hur det påverkar resultatet. Men framför allt: det viktigaste är att arbetet ska bidra till att ge barnen och eleverna en ännu bättre utbildning.

Tre steg till bättre kvalitetsarbete  

Kvalitetskultur som drivkraft

Skapa en gemensam förståelse för kvalitetsarbetet. Vad betyder det för just din verksamhet och skola, och vad är syftet? Utveckla frågeställningarna tillsammans, gärna över professionsgränserna, och låt vardagen vara utgångspunkten.

Börja med det som fungerar

Sluta fokusera på avvikelser och det som inte fungerar. Kvalitetsarbetet blir både roligare och mer givande om du börjar med det som redan fungerar bra och analyserar varför det gör det. Lägg tonvikt på reflekterande dokumentation i stället för beskrivande dokumentation.

Ha fokus på kvalitet i stället för kvantitet

Det är lätt att fastna i kvantitativa resultat och överdriven dokumentation. Påminn dig själv om syftet med kvalitetsarbetet: att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna och ge dem en bra skolgång och utbildning.

Bild: Jacob Lund

Nya funktioner i Skolplatsen gör systemet mer användarvänligt

Skolplatsen, Gotits IT-system för skoladministration, har under hösten uppdaterats med flera nya funktioner som syftar till att effektivisera arbetet och förenkla vardagen för både administratörer och elever. Med dessa förbättringar blir det bland annat enklare att göra ändringar på gruppnivå och att hantera studiegångsbyten digitalt. Dessutom introduceras möjligheten att generera omfattande rapporter om elevunderlag.

Följande nya funktioner ska bidra till en mer strömlinjeformad och användarvänlig plattform, vilket i sin tur underlättar den dagliga skoladministrationen:

Förbättrad individuell studieplan för gymnasieskolan

Den individuella studieplanen har uppdaterats med fler användningsområden och ökad flexibilitet. Administratörer kan nu hantera grupper direkt i studieplanen och smidigare koppla elever till specifika ämnen.

Effektiv grupphantering

Med en ny funktion för att kopiera och ändra flera grupper samtidigt kan administratörer snabbt uppdatera stora gruppunderlag. Funktionen är särskilt användbar vid terminsstart och planering inför nya läsår.

Omfattande organisationsrapport

En kraftfull rapportfunktion gör det enkelt att få en överblick över elevantal och klassammansättningar vid valfri tidpunkt. Rapporten, som kan exporteras som Excel eller PDF, stödjer både historisk analys och framtidsplanering för förskola, grundskola och gymnasium.

Centrala timplaner

För att effektivisera arbetet med timplaner i grundskolan introduceras möjligheten att skapa centrala mallar. Med denna funktion kan en grundmall för timplan användas, vilket eliminerar behovet av att skapa samma plan för varje enhet. Användare kan sedan kopiera och anpassa den centrala timplanen efter behov, exempelvis genom att lägga till lokala ämnen som utökad idrott eller friskvård.

Digital hantering av studiegångsbyten

Nu kan gymnasieelever ansöka om att byta kurs, inriktning eller program direkt i Skolplatsens system. Detta ersätter tidigare pappersbaserade processer och möjliggör för elever och administratörer att enklare följa och hantera ansökningar.

Förbättrat inriktningsval i gymnasiet

Med en ny funktion kopplas inriktningsval automatiskt till elevens program, vilket säkerställer att endast relevanta val presenteras. Funktionen förenklar processen och minskar risken för felval.

Dessa nyheter är en del av Skolplatsens strävan att kontinuerligt utvecklas med moderna funktioner som möter användarnas behov. Genom att effektivisera administrativa processer och frigöra tid kan skolpersonal fokusera på det som är viktigast – att stödja elevers lärande och utveckling.

Bild: Jacob Lund

Nytt betygssystem införs: Ämnesbetyg ersätter kursbetyg

En omfattande reform av det svenska gymnasiesystemet, Gy25, träder i kraft i år. Det tidigare kursbetygssystemet med separata betyg för varje kurs ersätts av ämnesbetyg – en förändring som ska ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper. På Gotit ser man över sina webbaserade verktyg för utbildningsadministration för att säkerställa ett smidigt genomförande av reformen.

Från och med den 1 juli 2025 införs ett nytt betygssystem för elever på gymnasieskolan, den anpassade gymnasieskolan och vuxenutbildningen på gymnasial nivå (Komvux). Tidigare kursbetyg ersätts med ämnesbetyg och ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för separata kurser. Elever kan därmed förbättra sitt resultaten löpande för att sedan erhålla ett ämnesbetyg.

– Förhoppningsvis leder det till bättre motivation och förutsättningar för elever att uppnå sina studiemål, säger Jonas Hansson, teamledare på Gotit.

Med reformen ersätts av naturliga skäl även kurskoder med koder för ämnesnivå, så kallade nivåkoder. Utbildare i Sverige påverkas direkt av detta och behöver därför se över och uppdatera sitt utbud. Jonas Hansson menar att det kan innebära utmaningar, inte minst i en övergångsperiod där koderna överlappar varandra.

– För elever som ansöker till kurser för hösten 2025 kommer nivåkoder att gälla, dessförinnan är det kurskoder. Det gäller att ha ett enkelt och tydligt register, och här kan vi stötta upp, säger Jonas Hansson.

På Gotit säkerställer man att processen blir så smidig som möjligt för sina kunder inom utbildningssektorn. Alvis ses över och ett detaljerat underlag som matchar de nya ämneskoderna med de tidigare kurskoderna tas fram.

Bild: Jacob Lund

Förändrat betygssystem och nytt innehåll ska modernisera och förbättra utbildningen 

Den 1 juli 2025 införs ämnesbetyg i gymnasieskolan, vilket innebär omfattande förändringar för utbildningssektorn. Reformen Gy25 syftar till att ge eleverna utökade möjligheter att kontinuerligt förbättra sina betyg och samtidigt göra utbildningen mer relevant och inkluderande genom en omfattande uppdatering av ämnesinnehåll. Som ledande inom skoladministration arbetar Gotit nu aktivt med att anpassa sina system för att möta de nya kraven. 

Skolan står inför stora förändringar i år när ämnesbetyg ersätter kursbetyg. Syftet med införandet är att ge elever möjlighet att kontinuerligt förbättra sina resultat under utbildningens gång – något som kan öka motivationen och förbättra lärandet.

– Det nya betygssystemet liknar en kunskapstrappa där varje steg bygger på det föregående. När en elev klarar en högre nivå med godkänt betyg ersätter det automatiskt betyget från de lägre nivåerna, berättar Andreas Öhman, teamledare på Gotit.

Reformen innebär också att de fem nationella minoritetsspråken – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska – får egna ämnesplaner. Elever som tillhör en nationell minoritet får rätt till modersmålsundervisning utan krav på förkunskaper. Dessutom introduceras nya ämnen för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, däribland AI, retorik på engelska, tillämpad psykologi och solcellsmontering.

– Det blir en modernisering av innehåll som bättre speglar samhällsutvecklingen, hållbarhet och jämställdhet. Att de nationella minoritetsspråken får egna ämneskoder är ett viktigt steg för att synliggöra dem i utbildningssystemet och stärka deras ställning, säger Andreas Öhman.

Uppdateringen gäller för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, vilket innebär att både ämneskoder och ämnesinnehåll genomgår en helhetsöversyn. Gotit arbetar aktivt för att möta de nya kraven och fortsätter att stödja skolor i denna omställning.

Bild: Jacob Lund

Ny utredning för ökad trygghet och studiero

En trygg och lugn skolmiljö är en förutsättning för lärandet. Men de senaste åren har verkligheten i många svenska skolor sett helt annorlunda nu. I januari 2025 presenteras en ny utredning med åtgärder för att vända utvecklingen.

Kriminalitet, kränkningar och otrygghet har blivit en del av vardagen i allt fler svenska skolor. Enligt europeiska kartläggningar tillhör Sverige de länder med mest stökiga skolmiljöer – en bild som bekräftas av Staffan Olsson, som har varit gymnasielärare och skrivit sju upplagor av boken ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”.
– Samtidigt varierar situationen kraftigt mellan olika skolor, kommuner och stadsdelar, vilket gör det svårt att skapa lagar och regler som fungerar överallt, säger Staffan Olsson och fortsätter:
– Det är enkelt att stifta lagar, men betydligt svårare att se till att de fungerar i praktiken. Man får dock inte glömma att lagstiftningen i första hand ska värna om barnen och deras förutsättningar.

Stärkta ordningsregler

Just nu pågår det flera statliga utredningar som kan få stor påverkan på både skolpersonal och elever, särskilt inom grundskolan. En av dessa utredningar har som mål att öka tryggheten och förbättra studieron, och resultatet av den ska presenteras den 31 januari 2025. Därefter väntar en remissrunda innan regeringen, troligen under 2026, fattar beslut om en eventuell skärpning av skollagens femte kapitel.
– Välfungerande ordningsregler är en central del av skolornas förebyggande arbete, och man vill även öka insatserna för särskilt våldsamma elever, säger Staffan och fortsätter:
– Extra stökiga elever kan skapa stora problem för både skolkamrater och personal. I små skolor kan det i vissa fall bli svårt att överhuvudtaget bedriva skolverksamheten, även om det bara handlar om en enda elev.

Utredningen, och en annan färdig utredning om brott i skolan, berör flera frågor kopplade till ordningsregler, som rätten att låsa dörrar, öppna elevernas väskor, utföra kroppsvisitationer, tillfälliga omplacering och avstängningar samt omhändertagande av föremål. En annan viktig fråga är hur man ska förhindra att barn och ungdomar som inte hör hemma på skolgården tar sig in.

– Vi måste jobba förebyggande för att förhindra att barn i tidig ålder dras in i kriminalitet, i dag är gängproblematiken utbredd över hela landet. Frågan är hur långt man behöver gå för att skapa förändring, och hur mycket ansvar som ska läggas på skolan. I dagsläget har skolor ingen absolut skyldighet att göra polisanmälningar.

Ansvar och konsekvenstrappa

En annan åtgärd i utredningen är att stärka rektorns och lärarnas ansvar och befogenheter, vilket är kopplat till Tidö-avtalet. Målet är att förtydliga att det är läraren som bestämmer i klassrummet och för utbildningen, inte vårdnadshavare eller elever.
– Många skolor upplever starka påtryckningar från både elever och vårdnadshavare, särskilt i de socioekonomiskt starka områdena där man är van vid att hemmet vill ha inflytande och ta plats.

Enligt utredaren bör ordningsreglerna också inkludera en konsekvenstrappa som tydligt beskriver vad som händer när reglerna bryts. Det kan till exempel börja med en muntlig varning, följt av en skriftlig varning och därefter ett telefonsamtal hem.
– Lite som det var förr i tiden. I slutändan kanske eleven blir avstängd från skolan under en period. Det här systemet övergav man för ett bra tag sedan, då det ansågs problematiskt, men nu efterlyser man något liknande igen. Vi får se vad regeringen kommer fram till, säger Staffan Olsson.

Exempel på förslag i utredningen:

• Tydliggöra rektorns och lärarnas ansvar i klassrummet och för utbildningen.
• Stärkta ordningsregler.
• Minska lärares och rektors dokumentation i disciplinära sammanhang.  dokumentationskrav vid utvisning ur klassrummet.
• Konsekvenstrappa när regler bryts.
• Större möjligheter kring omplaceringar och avstängningar.
• Bättre förutsättningar för akutskolor.
• Ökat skydd för barn och unga som utsätts för brott samt bättre förebyggande arbete för att förhindra kriminalitet.

Från oss alla på Gotit önskar vi kunder och samarbetsparters en God Jul och Gott Nytt År.

Behöver ni komma i kontakt med oss finns vi här vardagar klockan 8-17 under jul- och nyårshelgerna.

Vi behöver förstärka vårt team för förskola och skola med en systemutvecklare för vår tjänsteutveckling.

På Gotit skapar vi IT-stöd med syftet att förenkla och utveckla administrationen från förskola till vuxenutbildning. Programvaror som Skolplatsen och Alvis erbjuder skolorna ett stöd för att bland annat administrera ansökningar, frånvaro, betyg och mycket mer.

”Att tillsammans utveckla morgondagens lärande” är vår vision. Tillsammans med våra kunder utvecklar vi på Gotit de bästa lösningarna utifrån kundens behov. Vi satsar mycket på att bli en attraktiv leverantör men även en attraktiv arbetsplats och vi arbetar därför mycket med våra medarbetares personliga utveckling, både individuellt och i grupp. Som medarbetare på Gotit finns det stora möjligheter till vidareutveckling. Vi är ett långsiktigt produktbolag med långa kundavtal vilket ger stora möjligheter för våra medarbetare att växa med vår tekniska utveckling och bidra till vårt viktiga samhällsuppdrag, att förbättra skolan.

Alla våra system är webbaserade/SaaS-tjänster och används av väldigt många användare som ställer höga krav på lättanvändbara, säkra och stabila system. Gotits största personalgrupp är våra systemutvecklare som består av tio personer. Teamet är ett glatt gäng som både är seriösa och målfokuserade och leds av en teamledare.

Arbetsuppgifter:
Som systemutvecklare på Gotit kommer du att arbeta både självständigt och i grupp med webbutveckling i olika utvecklingsmiljöer och databasdesign i moderna utvecklingsverktyg. I uppgifterna ingår också test-, dokumentations- och kvalitetsarbete. Du kommer arbeta i ett team bestående av experter både i verksamhetens behov och våra tekniker. Vi jobbar i .NET-stacken med arkitekturer och databasdesign. Dessutom gillar vi att hålla hög kvalité på våra leveranser. Vi arbetar efter en agil SCRUM- baserad modell med tvåveckors sprintar och kontinuerliga releaser.

Vi söker dig som är initiativtagande så att arbetet kan flyta på smidigt. Rollen kräver flexibilitet och förmågan att vara en lagspelare. Vi har ett stort kundfokus och värnar alltid om kvalitetsnivån. För oss är det oerhört viktigt att du är bekväm med att refaktorera och förbättra befintlig kod. Vi söker dig som är professionell och som tycker att det är självklart att koden du checkar in håller hög kvalitet och följer vedertagna principer för arkitektur och testbarhet.

Vi tror också att du har kunskaper och vana av .NET och C#, samt SQL. Vi erbjuder Visual Studio, Resharper och Rider som arbetsverktyg och därför tror vi att du har vana av någon eller samtliga av dessa också. Vår tech-stack består av .NET och ASP.NET Core MVC, men arbete sker även i våra legacyapplikationer skrivna i .NET framework och ASP.NET Web Forms.

Meriterande är också kunskaper i

• HTML
• CSS
• Javascript/TypeScript
• nHibernate eller Dapper
• Utveckling av API:er
• Enhetstestning
• Design Patterns
• Domain Driven Design
• Azure DevOps
• Användbarhet (WCAG 2.0)
• React

Kvalifikationer:

Utbildning: akademisk bakgrund eller motsvarighet
Yrkeserfarenhet: önskvärt minst 2-3 års erfarenhet av .NET och C#
Språkkunskaper: svenska, engelska

Placeringsort: Göteborg

Omfattning: Heltid

Tillträde: Snarast

Anställningsform:

Tjänsten är en tillsvidareanställning som startar med en provanställning på 6 månader.

Sista ansökningsdag:

Sista ansökningsdag 23 januari 2025. Urval och intervjuer kommer dock att ske löpande. Tjänsten kan komma att bli tillsatt innan sista ansökningsdag. Ansök därför så snart som möjligt. I anslutning till rekryteringen kommer ett arbetsprov att utvärderas.

Behandling av personuppgifter:

Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy. För mer information om hur vi hanterar dina personuppgifter, vänligen besök vår hemsida https://www.gotit.se/goteborgs-it-konsult-gotit-ab-integritetspolicy/

Ansökan skickas till:  Skicka din ansökan och ditt CV till jobb@gotit.se

Organisations-/företagsbeskrivning:

Gotit är ett IT-företag med moderna system för skolverksamheter. Det har vi gjort sedan starten 1996. Men vi är mer än så om du frågar våra användare, de som arbetar med skoladministration och som får skolan att flyta på och fungera. Genom att göra deras jobb lättare och allt smidigare skapar vi en kedja av fördelar som sprider sig över hela skolan. Effekterna, de hamnar till slut i klassrummet. I undervisningen. I ett bättre lärande.