Författararkiv för: Redaktör

Bild: Shutterstock

Bättre kommunikation stärker relationerna

Kommunikation är ett viktigt verktyg för personalen inom skolan. Med bra kommunikation skapas goda relationer som kan användas för att lyfta varandra, lösa missförstånd och lära känna varandra mer på djupet.
– Det är med andra ord viktigt att arbeta för att förbättra sina färdigheter i kommunikation, säger Thomas Andersson, utbildare och vd för Strandska Utvecklingshuset.

Thomas Andersson konstaterar att en grundläggande orsak till bristande kommunikation är att parterna ser på verkligheten på olika sätt. Det finns en yttre, objektiv verklighet – men det var och en av oss upplever är en inre verklighet som påverkas av en mängd mentala filter, till exempel värderingar, bakgrund, utbildning, religion och nivå av tillit. Den inre verkligheten är med andra ord olika hos alla.

– Det är därför viktigt att kunna ”gå över bron” – att sätta sig in i och förstå den andres inre verklighet och sätta sig in i dennes situation. Tränar man upp den förmågan, med hjälp av ödmjukhet och empati så blir man med tiden bättre på att skapa goda relationer på arbetsplatsen. Inte minst när det gäller att hantera konflikter – till exempel när någon i arbetsgruppen kommer till skolledaren med ett problem i gruppen, konstaterar Thomas Andersson. Det finns en tydlig metodik i hur man kan jobba med utvecklande bemötande genom att följa tre steg:

• Vad vill personen uppnå, om allt vore möjligt? Sök det önskade resultatet och skapa en tydlig målbild.
• Vilka möjligheter har ni att nå dit ni vill? Utforska flera alternativ och utmana till att tänka utanför boxen.
• Välj möjlighet och utforma en handlingsplan tillsammans.

– Genom att ställa öppna och nyfikna frågor, ge förtroende och visa tillit att den andre kommer att hitta en väg framåt kommer denne till sist att själv komma fram till ett svar. Det delegerade ansvaret frigör tid och energi för skolledaren. Metodiken kan också användas vid till exempel samtal med en upprörd vårdnadshavare, säger Thomas Andersson.

Kommunikation är även ett verktyg för att visa uppskattning, vilket är inte minst viktigt i den ofta tuffa arbetsmiljön i skolan. Thomas Andersson lyfte några varianter på temat:

• Spegla personliga kvaliteter eller egenskaper. Det leder till stärkt självkänsla och självbild.
• Uppskatta vad personen presterat och uppnått – det ger ökat självförtroende.
• Beskriv framsteg som du noterat. Det stimulerar och motiverar till fortsatt utveckling.
• Uppskatta personens bidrag till teamet, vilket stärker personens del i teamet och gör att den ser ett större sammanhang.

– De här formerna av uppskattning kan göras på både individer och team, och är ett av de enklaste sätten att skapa en positiv gruppdynamik. Ett annat sätt att stärka grupper är att jobba med holistisk kommunikation, till exempel genom att man delar upp i mindre grupper som får jobba tillsammans med olika frågor, eller genom att låta någon annan i gruppen besvara en fråga som ställs till ledaren, säger Thomas Andersson.

Sammanfattningsvis kräver god kommunikation följande beståndsdelar: att man jobbar med uppskattning, använder sig av öppna frågor i dialogen, och att man visar tillit till den andre.

Här hittar du några exempel på hur man kan kommunicera, till exempel med en upprörd vårdnadshavare.

Bild: Shutterstock

Hemmasittare – vems är ansvaret?

Tusentals elever med skolplikt sitter hemma när de borde vara i skolan. Men vilket ansvar ligger på grundskolan och hur kan andra aktörer stötta elever som inte fullgör sin skolplikt?

Skolans personal blir ofta inkopplad för vägledning och samtal med hemmasittande elever, men för att motivera och hjälpa dem att komma tillbaka till skolan krävs ofta breda insatser i samarbete med andra aktörer. Ansvaret ligger på såväl rektorn, hemkommunen, huvudmannen och elevens vårdnadshavare.

– Det är många elever som faktiskt kommer till skolan och bedömer att de fullgör sin skolgång, men gör något helt annat än att vara med på lektionerna, medan andra inte dyker upp alls. Det är viktigt att man tar kontakt och försöker visa eleven att man vill ha dem i skolan, säger författaren och före detta lärarutbildaren Staffan Olsson.

Så fördelas ansvaret för hemmasittande elever i grundskolan enligt skollagen kap. 7;

Rektorns ansvar

Vid olovlig frånvaro ska elevens vårdnadshavare informeras redan samma dag. Dessutom ska rektorn, om eleven har upprepad eller längre frånvaro, se till att frånvaron utreds omgående. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan. När en utredning om frånvaro har inletts är det rektorns skyldighet att anmäla detta till huvudmannen.

Huvudmannens ansvar

Det är huvudmannens ansvar att se till att eleverna fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen, eller om det inletts en utredning om elevens frånvaro, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Hemkommunens ansvar

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola i sin hemkommun får föreskriven utbildning på annat sätt. Vid behov ska huvudmannen samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs.

Vårdnadshavarens ansvar

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång, och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad den är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen beordra vårdnadshavaren att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande av detta slag får förenas med vite.

Samverkan vid problematisk frånvaro

Om ett barn med skolplikt är frånvarande från skolan under en längre tid anses det vara ett tydligt riskförhållande och samverkan mellan hemmet, skolan och andra myndigheter är därför viktig. Krav på samverkan finns i olika lagstiftningar, exempelvis i förvaltningslagen 8 §, socialtjänstlagen 5 kap 1 a §, skollagen 29 kap. 13 § och hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 8 §.

Staffan Olsson delar med sig av goda råd för ökad samverkan;

• Skapa mötesplatser och diskutera problematiken
• Socialtjänsten kan bidra med råd och stöd i förebyggande syfte
• Gör en handlingsplan om samverkan kring hemmasittande elever
• Individuella lösningar behövs för varje enskild elev
• Stärk kunskaperna om sekretessregler och hitta juridiska och etiska lösningar som ger utrymme för nödvändig information i samverkan
• Se möjligheterna – inte hindren!

Källor
Skollagen (2010:800) 7 kap
Lathund – lagstiftning och samverkan kring elever som inte fullgör sin skolgång,
författare; Staffan Olsson

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Utveckla vuxenutbildningen med hjälp av administrationen

Datum: Onsdag 22 mars
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skoladministratörer, skolledare och huvudmän inom vuxenutbildningen

Vad har tydliga rutiner, en samlad organisation och löpande analys gemensamt? Jo, det är goda exempel på framgångsfaktorer för en välfungerande administration inom vuxenutbildningen.

Den 22 mars genomför vi på Gotit ytterligare ett efterfrågat webbinarium med vår utredare Mikael Andersson, som kommer att prata om varför den strategiska administrationen, i kombination med en tydlig ledningsfilosofi, är avgörande för skolans utveckling.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och insikter från vårt kartläggningsarbete av skoladministrationen på Komvux, som summerades i rapporten ”Motorn i maskineriet”. Låt dig inspireras och få en större förståelse för kopplingen mellan de administrativa funktionerna och vuxenutbildningens unika särart.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Bild: Shutterstock

Senaste nytt inom studiestöd

Ny möjlighet att byta bana mitt i livet, högre studiestöd och utvidgat körkortslån för unga. Här listar vi fem nyheter från CSN som kan vara bra att känna till om du jobbar inom vuxenutbildningen. 

Höjd åldersgräns för studiestöd

Den 1 januari 2022 infördes ett nytt studielån, som gör det lättare för personer att studera högre upp i åldrarna. I praktiken innebär det att åldersgränsen för att få studiemedel höjs från 56 till 60 år. Även åldersgränsen för när lånet ska vara färdigbetalt till CSN höjs från 60 till 64 år. Har man studerat med studielån både innan och efter 2022 innebär det att man har två lån att betala tillbaka. CSN erbjuder möjligheten att slå ihop lånen, vilket bland annat ger en lägre månadskostnad och en längre återbetalningstid. Dessutom undviker låntagaren dubbla årsbelopp, expeditionsavgifter och påminnelseavgifter vid sena inbetalningar.

Mer i plånboken för studerande

Under 2023 höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor, vilket innebär att studerande med studiemedel får cirka 12 000 kronor för fyra veckors heltidsstudier. Det är en ökning med 1 000 kronor i månaden jämfört med 2022. Det höjda prisbasbeloppet innebär också att fribeloppet, det vill säga hur stor inkomst studerande får ha utan att det påverkar studiemedlet, höjs. För en person som studerar 20 veckor på heltid höjs fribeloppet från 93 561 kronor till 101 697 kronor per kalenderhalvår. Dessutom höjs studiestartstödet, som är ett bidrag som vissa arbetslösa kan få för att studera på grundskole- och gymnasienivå för att öka chanserna till jobb, med nästan 800 kronor i månaden.

Möjlighet att byta bana mitt i livet

Den 1 oktober 2022 introducerades ett nytt omställningsstudiestöd för vuxna mitt i arbetslivet, som vill bredda sin kompetens och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden – antingen genom vidareutbildning eller att byta bana helt. Omställningsstudiestödet består av ett bidrag på upp till 80 procent av personens lön, upp till ett maxbelopp. Utöver bidraget kan man också välja att ta ett studielån. Man kan få omställningsstudiestödet i 44 veckor, eller längre om man studerar på deltid. För att ansöka behöver den studerande bland annat vara mellan 27 och 62 år och ha jobbat i minst åtta år de senaste 14 åren.

Utvidgat körkortslån för unga

Tidigare kunde enbart arbetslösa personer ansöka om körkortslån hos CSN, men för att förbättra möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden utvidgades körkortslånet ytterligare från den 1 december 2021. Det innebär att även unga mellan 19 och 20 år med fullföljd gymnasieutbildning kan ansöka om körkortslån, utan att behöva vara arbetslösa. Utvidgningen gäller både personer med en gymnasieexamen och unga som fullföljt en gymnasieutbildning på annat sätt, till exempel genom folkhögskola, vuxenutbildning eller särskola.

Förbättringar för dig som partner

I slutet av 2022 uppdaterade CSN webbsidan för skola, myndigheter och kommuner, vilket innebär en rad förbättringar för dig som partner. Med utökad information om hur du kan stötta studerande med studiestödsfrågor eller betalningssvårigheter, nya handböcker för rapportering och undervisningsmaterial för lärare blir det nu lättare att navigera och ta del av de uppgifter som du behöver i ditt dagliga arbete. Besök csn.se/partner för att läsa mer.

Vill du veta mer? På csn.se hittar du mer information om körkortslånet och de olika studiestöden.

Foto: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Huvudmannens situation i en kommunaliserad skola

Datum: Onsdag 22 februari
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skolledare och huvudmän inom skola och vuxenutbildningen

I höstas släppte Gotit en ny rapport. Temat är huvudmannens situation och rapporten blir den sista i rapportserien som nu belyser hela styrkedjan från skoladministratörens situation via skolledarna och nu även huvudmannen.

– I vår första rapport var skoladministratörerna överens om att rektorn är den som påverkar deras situation mest och i rapporten om skolledarna blev slutsatsen att de påverkas mest av huvudmannen och därför belyser vi nu även huvudmannens situation, säger utredare Mikael Andersson.

I den nya rapporten har Mikael Andersson intervjuat representanter från skolans huvudman i åtta olika kommuner. Han har talat med politiker, både i ledande ställning och i opposition samt med tjänstemän, företrädesvis skolchefer. Frågorna har bland annat berört varför de gått in i uppdraget, personliga drivkrafter, hur de förberett sig och vilka utmaningar de upplever som störst. Mikael Andersson har också fördjupat sig i utredningar och rapporter där huvudmannens roll behandlas. Just nu pågår också en statlig utredning som tittar på om det finns förutsättningar för att staten ska ta tillbaka huvudmannaskapet från kommunerna.

– Till att börja med kan man konstatera att det är mycket prat om statligt eller kommunalt huvudmannaskap, men det är nog inte där skon klämmer. Det har aldrig varit helt renodlat, utan funnits olika varianter genom åren, konstaterar Mikael Anderson. Däremot kan historien om kommunaliseringen av skolan förklara en hel del kring varför skolan utvecklats som den gjort sedan början av 1990-talet och vilken roll huvudmannen haft i detta.

Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Bild: Shutterstock

Så kan utbildningsdata användas för studievägledning

Det ska vara lätt att hitta information om vilka skolor och utbildningar som finns i Sverige. SUSA-navet och Utbildningsguiden gör det enklare att nå ut med information om din utbildning och underlättar studie- och yrkesvägledning.  

Du kanske har hört talas om den nationella databasen SUSA-navet? Varje natt samlar databasen in information från nästan alla utbildningar som står under statlig tillsyn. Syftet är enkelt – att förenkla för olika aktörer att visa information om utbildningar på webbplatser och appar – som i slutänden hittas av personer som står inför ett val av skola eller utbildning. Från och med slutet av 2022 hämtar SUSA även information om komvuxutbildningar från Gotit (Alvis).

– Innehållet i databasen är tillgängligt för vem som helst som vill bygga en webbplats eller app, men kan också användas för planering och dimensionering av kursutbud, säger Eva-Marie Befring, Skolverket.

Eva-Marie Befring, projektledare på Skolverkets kommunikationsavdelning.

Vad krävs för att använda SUSA-navet?

Inom gymnasieskolan är det obligatoriskt för huvudmän att lämna in uppgifter om planerade program och inriktningar till SUSA-navet. För komvux-utbildningar finns inte det kravet ännu, men målet är att alla kommuner ska leverera för att fler ska hitta komvux-utbildningar men också för kommunernas arbete med planering och dimensionering av kursutbud och antal platser.

Om du använder Alvis för din vuxenutbildning och vill exportera utbildningsdata till SUSA-navet meddelar du bara Gotit att du önskar att den funktionen slås på. Det är möjligt att undanta enskilda utbildningar från exporten om man så önskar. Kom ihåg att fylla i antalet platser på dina utbildningar och uppdatera adressen.

Informationen i SUSA-navet finns tillgänglig i två olika, öppna, api:er. Mer information om dessa hittar du här. Det går också bra att kontakta susa@skolverket.se för stöd.

Utbildningsguiden

En av de webbplatser som hämtar utbildningsdata från SUSA-navet är Utbildningsguiden.

– På Utbildningsguiden kan du som är studie- och yrkesvägledare, elev eller vårdnadshavare hitta verktyg som underlättar valet av skola eller utbildning. Till skillnad från reklamfinansierade webbplatser är Utbildningsguiden en neutral webbplats som inte har som syfte att sälja något eller framhålla någon särskild utbildning eller utbildningsanordnare, berättar Eva-Marie Befring.

Att räkna ut meritvärden och jämförelsetal samt hitta och jämföra olika skolor på grundskole- och gymnasienivå är några av funktionerna. Här finns också information och inspiration för vuxna som ska välja utbildning.

Några funktioner på Utbildningsguiden

• Hitta utbildningar för vuxna. Sök bland utbildningar och kurser på folkhögskola, yrkeshögskola, universitet/högskola, komvux och övriga konst- och kulturutbildningar. Även Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar kommer läggas in under 2023.
• Guide för att göra studieval. En hjälp för att klargöra var du står och vad du vill uppnå.
• Hitta yrken. Se yrkesbeskrivningar, lönestatistik och information om hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrken och inspireras av yrken du kanske inte kände till.
• Kontakt med studie- och yrkesvägledare. Hitta en vägledare i din kommun.

För mer information följ länkarna nedan:

SUSA
Utbildningsguiden
Alvis

Bild: Shutterstock

Efterlängtade lärarfunktioner på gång

Gotits arbete med att ta fram nya skräddarsydda funktioner för lärare i Alvis och Skolplatsen pågår för fullt. Målet är att kunna erbjuda lärare nya funktioner som förenklar deras vardag genom att administrativa arbetsuppgifter blir så enkla, smidiga och snabba som möjligt. Studium, Göteborgs Stads vuxenutbildning är en av de kunder som redan testat vissa funktioner i skarpt läge.

Under hösten har Gotit, tillsammans med flera referens- och testgrupper från olika skolformer, fortsatt arbeta med utvecklingen av lärarfunktionerna. Tillsammans med kunder och lärare har man fångat upp både önskemål kring nya funktioner och feedback på funktioner som är under utveckling.

– Vi har fått en mängd värdefull feedback kring vad vi bör lägga till eller ta bort, säger Tim Mighall, organisationsutvecklare på Gotit. Samtidigt är det en fin balansgång att inte addera så mycket funktionalitet att det går ut över enkelheten i systemet.

– Responsen från lärarna har varit jätteviktig i utvecklingsarbetet och vi har tagit stor hänsyn till deras synpunkter innan vi har tagit nästa steg. Vi räknar nu med att kunna leverera lärarfunktionerna från och med maj 2023.

Men det finns också några kunder som redan är i gång och använder delar av de nya funktionerna. En av de första var Studium, vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Sedan i somras har man testat ett antal funktioner, bland annat betygssättning och studieförsäkran och gått skarpt med närvarofunktionen.

– En del i vår utmaning är att vi är en del av Göteborgs Stad som är en stor och komplex värld med många leverantörer och IT-system som ska samordnas. Jag kan tänka mig att det är lite lättare i mindre kommun, säger Lars Wallgren, kvalitetssamordnare på Studium. Vår utgångspunkt är att ett system bland annat ska lösa vissa problem och även inbjuda till nytt tänkande och arbetssätt, vilket jag tycker att funktionerna till stor del gör. Sedan har vi vissa utmaningar i tex hur schema importeras och hur man hanterar felsökning i schema/frånvaro.

Sedan Studium började använda lärarfunktionerna så har man fortsatt ha en löpande dialog med Gotit under hela hösten för att framföra feedback och önskemål.

– De nya funktionerna har varit bra för oss och vi upplever också att Gotit har lyssnat på oss och våra önskemål om förtydliganden eller utveckling av lärarfunktionerna, konstaterar Lars Wallgren kvalitetssamordnare Studium. Nu ska vi snart även gå skarpt med funktionerna betygssättning och studieaktivitet, förhoppningsvis redan innan jul.

Bild: Jacob Lund

Kostnadsfritt webbinarium

Rollen som rektor kräver en ny form av ledarskap

Datum: Onsdag 23 november
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skolledare och huvudmän inom skola och vuxenutbildningen

Höga förväntningar från elever, vårdnadshavare, myndigheter och medarbetare. Att vara rektor idag innebär ökade krav från många olika intressenter och kräver en stor mängd administrativa sysslor, något som står i konflikt med idealbilden av skolan som ett unikt rum för lärande. I takt med att skolan alltmer omvandlas till en resultatenhet, krävs därför ett nytt sätt att se på ledarskapet.

Den 23 november bjuder Gotit in dig som arbetar inom skolledning till ett kostnadsfritt webbinarium med Mikael Andersson, författare till rapporten ’Ledare inom skola och utbildning – ett uppdrag i korstrycket’ (2021). Rapporten baseras på Gotits kartläggning av skolledarnas arbetssituation och yrkets utmaningar och möjligheter. Resultatet visar bland annat att endast 30 procent av rektorerna delegerar arbetsuppgifter till andra medarbetare, och att många upplever att en för stor del av arbetstiden går åt till administration.

Under presentationen delar Mikael med sig av erfarenheter och rekommendationer till dig som arbetar inom skolledning, samtidigt som du kommer få möjlighet att kommentera rapporten och ställa eventuella frågor. Alla deltagare får också möjligheten att beställa en kopia av rapporten.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.

Bild: Shutterstock

En jättechans för vuxenutbildningen

I oktober invigs ett nytt omställningsstudiestöd för vuxna mitt i arbetslivet som vill bredda sin kompetens och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. För vuxenutbildningen innebär detta både nya möjligheter och utmaningar.  

Under hösten 2022 träder en ny storsatsning inom utbildningssystemet i kraft. Genom regeringens nya omställningspaket för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, blir det nu lättare för anställda som är i behov av omställning eller utveckling att utbilda sig och samtidigt behålla sitt jobb. I praktiken innebär det att man som anställd kan beviljas ett högre omställningsstudiestöd från CSN medan man är tjänstledig på hel- eller deltid. Studierna kan bedrivas inom hela det vuxna utbildningssystemet, såsom Komvux, högskola och yrkeshögskola. Även trygghetsorganisationer som TSL och TRR kan beställa en specialdesignad utbildning vid behov.

– Man uppskattar att volymen ska kunna uppgå till 30 000 utbildningsplatser när den är fullt utbyggd. För kommuner och utbildningsföretag inom vuxenutbildningen är detta en jättechans att bredda sin målgrupp, till exempel genom att skapa en utbildningsmodell som gör det möjligt att kombinera studier med arbete. Det blir också viktigt att ha ett erbjudande till trygghetsorganisationerna som är up-to-date och passar arbetsmarknadens behov, säger Jan Elftorp konsult på Elftorp Consulting AB.

Syftet med omställningsstudiestödet är att sänka tröskeln till studier för anställda som vill bredda sin kompetens, utan att få ett stort inkomstbortfall. Därför består studiestödet av ett bidrag på upp till 80 procent av den anställdes lön, och kan dessutom kombineras med ett lån. Att söktrycket till Komvux förväntas öka skapar stora möjligheter för vuxenutbildningen, men medför också nya utmaningar.

– Normalt sett följer skolan ett system där individen är i fokus, men här krävs det också återrapportering till en trygghetsorganisation eller arbetsgivare gällande studieresultat, närvaro och studieplaner. Dessutom kommer det att behövas nya sätt att skapa moduler för registrering och dokumentation för de studenter som kommer in via trygghetsorganisationerna, säger Jan Elftorp.

En annan viktig faktor för vuxenutbildningen blir att paketera nyckeltal som betyg, utbildningslängd, kostnader och studieuppehåll på ett effektivt sätt. För att göra det vore det önskvärt med en gemensam standard, så att man kan mäta och jämföra resultat.

– Får man nya målgrupper att jobba med blir det ännu viktigare med en bra resultat- och kvalitetsuppföljning. Här skulle Gotit kunna bli en viktig spelare och stötta vuxenutbildningen med att ta fram rätt nyckeltal och paketera det administrativa stödet på ett användarvänligt sätt, så att uppföljning, ledning och styrning blir så bra som möjligt, säger Jan Elftorp.

Han fortsätter:

– Omställningspaketet är fortfarande i sin linda, men jag tror att det kommer krävas både samarbete och dialog mellan vuxenutbildningen och Gotit. Detta är en fin möjlighet att vidareutveckla verksamheten tillsammans.

Omställningspaketet i korthet:

• Den 1 oktober 2022 öppnar ansökan för omställnings­studiestöd för studier
  i Sverige som börjar 1 januari–30 juni 2023.
• Studiestödet är till för dig mitt i arbetslivet som är i behov av omställning eller utveckling.
• Utbildningen ska leda till att du blir mer attraktiv på arbetsmarknaden, antingen genom vidareutveckling inom det egna området eller att byta spår helt.
• Du som söker ska vara mellan 27 och 62 år.
• Bidraget motsvarar 80 procent av din tidigare inkomst, upp till ett maxbelopp.
  Utöver bidraget kan du välja att ta ett lån.

Läs mer om omställningsstudiestödet här.

Bild: Shutterstock

Kostnadsfritt webbinarium

Bättre resultat och trivsel med statistikens hjälp

Datum: Onsdag 19 oktober
Tid: 13.00–14.00
Plats: Digitalt via Teams
Målgrupp: Skoladministratörer, skolledare och huvudmän inom grund- och gymnasieskolan

Skoladministrationen inom grund- och gymnasieskolan är en dold framgångsfaktor. Strategiskt använd leder den nämligen både till bättre skolresultat och ökad trivsel bland medarbetarna. Det visar rapporten ’En ny syn på skoladministration’, som baseras på vår kartläggning av skoladministrationen inom grund- och gymnasieskolan.

Nu kan du som arbetar inom skolan delta i Gotits kostnadsfria webbinarium med utredaren Mikael Andersson, som kommer att dela med sig av insikter och reflektioner från vårt kartläggningsarbete. Lär dig mer om hur strategisk skoladministration, kombinerad med en tydlig ledningsfilosofi, är avgörande för skolans utveckling. Alla som deltar i webbinariet kan också beställa den utökade och uppdaterade andra utgåvan av rapporten.

Om Mikael Andersson: Mikael Andersson har erfarenhet av utredningar vid Utbildningsdepartementet och flera skol- och utbildningsmyndigheter.

Varmt välkommen!

Anmäl dig till webbinariet här.