Bild: Jacob Lund
Nya skolsäkerhetslagen – så påverkar den dig som arbetar i skolan
Efter återkommande larm om hot, våld och skolattacker har skollagen fått ett nytt kapitel med fokus på säkerhet i brottsförebyggande syfte. Men vad betyder det i praktiken och hur kommer det att märkas i skolans vardag?
Under de senaste 60 åren har Sverige vid flera tillfällen skakats av allvarliga våldsdåd i skolmiljöer. Skoldansen i Kungälv 1961, där en 17-åring öppnar eld, Trollhättan 2015 där en lärare, en elevassistent och en elev mördades och den tragiska attacken på Risbergska skolan i Örebro 2025 är bara några exempel. Som ett försök att förebygga liknade händelser införde riksdagen i april 2025 ett nytt kapitel i skollagen: 6a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte.
Det nya kapitlet innehåller bestämmelser om:
- Beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om sådana.
- Begränsat tillträde till förskole- och skolenheter för obehöriga personer.
- Möjlighet att undersöka väskor och andra föremål, samt omhänderta föremål som påträffas vid en sådan undersökning.
- Skyldighet för rektor i skolan att anmäla misstanke om brott till polisen.
Bestämmelserna gäller för hela skolväsendet, om inget annat anges. Fritidshem som inte är integrerade med en skol- eller förskoleenhet likställs i detta sammanhang med en skolenhet.
För att förstå vad lagändringen innebär i praktiken har vi pratat med Staffan Olsson, författare och utbildare inom ansvar och sekretess i skola och förskola:
– Jag är positiv till många av de här förändringarna, men samtidigt måste vi förstå att det kommer att bli fler skolattacker i Sverige. Det vi kan göra är att se till att det finns en ordentlig plan och att alla som jobbar inom skolan faktiskt har reflekterat över vad de ka göra om något händer, säger han.
Beredskap för hot om allvarliga våldssituationer
Beredskap handlar om att skolor och förskolor ska vara förberedda innan något inträffar. Huvudmannen är skyldig att se till att varje enhet har en tydlig beredskapsplan som beskriver hur personalen ska agera vid ett allvarligt våldsdåd eller hot om ett sådant.
– Beredskapsplanen får inte bara ligga där och samla damm, den förutsätter att personalen känner till planen och vet hur de ska agera. Man måste öva. Däremot ska inte barn vara med i dessa övningar – det finns ingen forskning som visar att det skulle ge effekt – däremot måste alla veta vart de ska bege sig om en attack uppstår. I vuxenutbildning är det däremot rimligt att även elever deltar i övningen, säger Staffan Olsson.
I praktiken innebär en beredskapsplan att verksamheten behöver ha genomtänkta rutiner för:
- Utrymning, inrymning och utestängning. Hur kan personal och elever snabbt ta sig ut, låsa in sig eller hålla obehöriga utelåsta?
- Översyn av lokalerna. Hur ser de fysiska förutsättningarna i verksamhetens lokaler ut? Hur funkar exempelvis dörrar, lås och passager vid en krissituation?
- Intern kommunikation. Hur får personalen snabb information och hur säkerställer man att personalen känner till planeringen?
- Hänsyn till personer med funktionsnedsättningar. Planen måste fungera för alla. Hur kan personer med funktionsnedsättningar snabbt föras i skydd eller utrymmas?
Begränsat tillträde för obehöriga
Skolor och förskolor ska också se till att obehöriga inte vistas på området under pågående verksamhet. Det handlar i praktiken om att ha tydliga rutiner för hur besökare anmäler sig och tas emot och hur personalen ska agera om någon obehörig rör sig på området utan tillåtelse.
– Det är inte helt enkelt att helt hindra obehöriga från att komma in på området, men man kan minska risken. Till exempel genom att möta upp besökare vid entrén, att besökare bär besöksbricka eller att skolpersonal frågar utomstående de inte känner igen varför de är där, säger Staffan Olsson.
Sedan 1 april 2025 behöver skolor inte längre söka tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att sätta upp kameror. Däremot måste man fortfarande väga behovet av kamerabevakning mot den enskildes intresse att inte bli bevakad.
Undersökning av väskor och föremål
Den nya skollagen ger skolor möjlighet att undersöka elevers väskor – men bara om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar, brott eller för att upprätthålla säkerheten. Om kontrollen gäller ett obestämt antal elever, till exempel vid en större kontroll, måste rektorn fatta beslut om det i förväg och åtgärden ska vara rimlig i proportion till syftet. Rektor kan också besluta om att kontrollera väskor som enskilda elever har med sig till skolan eller vid aktiviteter utanför skolområdet.
– Själva kontrollen behöver dokumenteras. Det räcker ofta med kortare anteckningar, men det ska framgå vem eller vilka som utfört undersökningen, när och varför den gjordes och vems väska eller föremål som undersökts, säger Staffan Olsson.
Vid större kontroller, som berör många elever, räcker det att ange vems väska eller föremål som har undersökts om ett föremål faktiskt omhändertas.
Anmälan vid misstanke om brott
Sedan april 2025 är hela skolväsendet skyldigt att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna Säpo, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevakningen.
Det är rektorn som har anmälningsplikten. Övrig personal har ingen skyldighet att automatiskt informera rektor, men om informationen når rektor måste rektorn omedelbart bedöma om det är något som måste polisanmälas eller om övervägande skäl talar emot.
Vill du läsa mer?
Skolor mot brott (Prp.2024/2025:160)
Sveriges riksdag; Skollagen (2010:800, 6a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte)