BILD: JACOB LUND
På gång inom skola och utbildning
Skolans värld utvecklas hela tiden och just nu finns det flera utredningsförslag som blivit, eller är på väg att bli, verklighet. Vi har listat de viktigaste nyheterna inom barn-och ungdomsskolan och komvux.
I regeringens budgetproposition för 2022 föreslås en rad satsningar för stärkt jämlikhet och utbildning som rustar för framtidens arbetsmarknad. En generell trend är att staten önskar stärka greppet om utbildningsväsendet igen och att man från politikens sida är orolig för att det finns en bristande likvärdighet mellan skolor. Andra områden som är högt prioriterade är meriteringsprocessen för lärare och skolledare och det att öka möjligheten för barn, ungdomar och vuxna att gå ut med godkända betyg.
Beslutade lagändringar
• Ämnesbetyg. För att betygen bättre ska spegla elevernas kunskap och främja deras kunskapsutveckling ska kursbetygen inom gymnasieskola och komvux ersättas med ämnesbetyg. De första eleverna som påbörjar sina studier i det nya systemet kommer att göra det hösten 2025, men redan från och med höstterminen 2022 görs förändringar av betygskriterierna som innebär att betygen A-D sätts efter en helhetsbedömning av elevens kunskaper – detta för att enstaka sämre prestationer inte ska få för stor påverkan på elevens betyg.
• Fjärr- och distansundervisning. Från och med den 1 juli 2021 får skolor använda fjärrundervisning inom fler ämnen än tidigare. Fjärrundervisning får bland annat användas om det inte finns någon behörig lärare för en viss typ av undervisning eller om det är för få elever i skolan.
Distansundervisning får användas för en elev som på grund av särskilda behov inte kan vara i skolan.
• Nationellt Professionsprogram. Genom att införa en nationell struktur för kompetensutveckling vill regeringen göra det möjligt för lärare och skolledare att bredda sin kompetens genom hela yrkeslivet. Utöver lärarlegitimationen skall det finnas två ytterligare meriteringsnivåer: meriterad samt särskilt meriterad lärare respektive förskollärare.Meriteringsnivån särskilt meriterad gäller för dem med en examen på forskarnivå.
• Urvalsregler & högskoleförberedande examen från komvux.
Den 1 juli 2021 ändrades prioriteringsregeln för urval till komvux. I de fall det är fler sökande än det finns platser har urvalet tidigare baserats på vem som har minst utbildning. I och med lagändringen prioriteras i stället sökande med störst behov.
Regeringen har även beslutat om en särskild högskoleförberedande examen från komvux. Genom ändringen kan en examen samlas ihop av kurser från flera program och en examen likvärdig en programexamen från gymnasieskolan är nu möjlig att få på komvux.
• Studiestöd till 60 år. Åldersgränsen för rätten till studiemedel har höjts från 56 år till 60 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara i slutet av det år då låntagaren fyller 71 år.
Pågående utredningar
• Digitala nationella prov. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade, automaträttade nationella prov. Skolverket har nu låtit meddela att detta kommer ta lite längre tid än tänkt – att man inte kan vara klar med digitala prov förrän 2024.
• Statligt huvudmannaskap. Det pågår en utredning om att ta fram beslutsunderlag om möjligheterna för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Hur kan staten ta över skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän och hur kan en myndighetsorganisation för en statlig skola se ut? Förslaget ska presenteras den sista maj 2022, men det kommer att krävas ytterligare utredningar. Detta eftersom den aktuella utredningen inte får lämna författningsförslag, utan bara vara beslutsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan.
• SFI-peng. Just nu pågår en utredning där man analyserar hur en SFI-peng till utbildningssamordnaren kan utformas. Syftet är att ge utbildningsanordnare stärkta incitament att verka för en större måluppfyllelse för eleverna. Uppdraget skall redovisas den 31 mars 2022.
Propositioner som är troliga att genomföras
• Nationell plan för trygghet och studiero. Många elever vittnar om brister i studieron och tryggheten i skolan. Samtidigt upplever skolpersonalen att de inte alltid har ett tillräckligt mandat att säkerställa ordning och reda. När Utbildningsdepartementet skickade den nationella planen för trygghet och studiero på remiss var tydligare styrning är en viktig punkt. En annan del av förslaget handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Exempelvis ska rektorer kunna besluta om att mobiltelefoner ska omhändertas under skoldagen. Det ska också bli enklare att besluta om avstängning av en elev i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna.
• Omställningsstudiestöd. För att göra det enklare för vuxna mitt i livet att studera, planerar regeringen för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023. Med både bidrag och lån kommer det nya omställningsstudiestödet för de allra flesta att motsvara cirka 80 procent av den befintliga lönen.
• Sammanhållen utbildning för nyanlända. I september 2021 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet där man föreslår att införa en skyldighet för kommunerna att, inom den kommunala vuxenutbildningen, erbjuda en sammanhållen utbildning för nyanlända. Denna ska fungera som ett tillägg till Arbetsförmedlingens etableringsprogram och för de som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Läs mer på regeringen.se
Från oss alla på Gotit önskar vi kunder och samarbetsparters en God Jul och Gott Nytt År.
BILD: Shutterstock
Bild: Karolina Grabowska
