Bild: Jacob Lund
Skolans ansvar enligt den nya socialtjänstlagen
I juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft med syfte att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, lättillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad. Här går vi igenom de viktigaste förändringarna som du som arbetar inom skolväsendet bör känna till.
Den nya socialtjänstlagen har anpassats ytterligare till barnkonventionen för att stärka barns rättigheter. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter när de bedömer vad som är för barnets bästa, och barn över 15 år har rätt att föra sin egen talan. Barnet har dessutom rätt till relevant information, och socialtjänsten ska säkerställa att barnet förstår den information som ges.
Förebyggande arbete och samverkan
Den lag som trädde i kraft i juli 2025 är till stor del en redaktionell och språklig omarbetning av 2021 års socialtjänstlag. Men vissa andra moderniseringar har också gjorts. En av nyheterna är att det nu betonas tydligare att socialtjänsten ska arbeta förebyggande – exempelvis för att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet. Det innebär bland annat ett större fokus på samverkan med skola, polis och region och tidiga insatser vid oro. Här fyller skolan en viktig funktion genom att fånga upp tidiga signaler kring frånvaro, psykisk ohälsa eller sociala svårigheter.
Ändrade processer för insatser och uppföljning
En annan nyhet i den nya socialtjänstlagen är att socialnämnden i vissa fall kan erbjuda stöd utan individuell behovsprövning. Frågor om information och samtycke avgörs utifrån barnets bästa, ålder, mognad samt vilken typ av insats det handlar om. Vid mer ingripande insatser, som placering utanför hemmet, krävs fortsatt beslut och vårdnadshavares samtycke.
När en utredning om ett barns behov av skydd eller stöd har avslutats utan beslut om insats kan socialnämnden besluta om att följa upp barnets situation. Tidigare var socialnämndens uppföljning begränsad till högst två månader, men enligt den nya socialtjänstlagen kan uppföljningen pågå upp till sex månader.
En annan förändring är att dokumentation och hantering av orosanmälningar inom socialtjänsten blir mer tillgänglig och sökbar för behörig personal.
Anmälningsplikt – när ska skolan agera?
Enligt socialtjänstlagen är alla myndigheter och yrkesverksamma som arbetar med barn och unga skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Situationer som kan utlösa anmälningsplikt kan vara förändrat beteende, återkommande frånvaro, barnets egna berättelser, eller iakttagelser av vårdnadshavare i påverkat tillstånd.
Även om den nya lagen inte förändrar själva grunden i anmälningsplikten, förstärks vikten av att agera snabbt.
- Anmälan ska göras genast vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa.
- Misstanken behöver inte vara stark – utredningen avgör om den är befogad.
- Lärare och elevhälsa får inte avvakta med anmälan i väntan på mer information.
- Rådfrågning med kollegor eller socialtjänst får endast ske om det inte fördröjer en anmälan.
Det är oftast bra att informera vårdnadshavarna om att en orosanmälan har gjorts och varför. Fundera också på om barnet, utifrån ålder och mognad, ska få information om anmälan. Vid misstanke om brott mot barn i hemmet, eller vid hedersrelaterat våld och förtryck, är det däremot oftast bäst att inte informera vårdnadshavarna då det skulle kunna innebära en risk för barnet.
Källor:
Socialtjänstlag (2025:400), svensk författningssamling
Kunskapsguiden, Socialstyrelsen
elevhälsan.se
Webbinarium Gotit Week 2025: Staffan Olsson
Staffan Olsson, Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola, upplaga 8,
Studentlitteratur.