Bild: Jacob Lund
Vikten av en bra relation mellan hem och förskola
Att föräldrar känner förtroende för förskolan och dess personal är viktigt för att skapa trygghet och tillit hos barnet. Men vilken roll spelar vårdnadshavare egentligen i förskolans verksamhet, vad har de rätt att påverka och hur kan förskolan hantera utmaningar som kan uppstå?
Redan vid den första kontakten med förskolan påbörjas det viktiga arbetet med att bygga en bra relation mellan hem och förskola. Att lämna sitt barn på förskolan för första gången kan vara en känslomässig berg- och dalbana för en förälder. För barnet blir övergången från den trygga hemmiljön till förskolans värld en stor omställning. Men det är också en viktig fas för både utveckling och trygghet.
Helene Roslund är jurist, med 25 års erfarenhet inom skola och förskola, och författare till boken ’Förskolans juridik och uppdrag’. Hon menar att förskolan är en förtroendebransch:
– Barnet tolkar i första hand världen via sina föräldrar. Är föräldrarna trygga med förskolan så upplever barnet förskolan som en trygg miljö och har lättare att utvecklas socialt. Om föräldrarna däremot är irriterade, arga, rädda eller misstroende mot förskolans personal kan det påverka barnets egen anpassning, säger hon.
Helene Roslund, jurist och författare till boken ’Förskolans juridik och uppdrag’
Genom att erbjuda barnet möjligheter att utveckla sociala kompetenser, problemlösningsförmåga, självförtroende, autonomi och andra förmågor och färdigheter ska förskolan stärka dess förmåga att möta framtida utmaningar.
Helene Roslund utvecklar:
– Det är viktigt att föräldrarna får en uppfattning om hur barnet utvecklas i förskolan respektive i hemmet och vad det behöver. Därför blir tambursamtalen vid hämtning och lämning så viktiga: Hur har barnet mått, ätit och lekt, och finns det några orosmoment?
Barnets bästa kan gå före föräldrarnas önskemål
Enligt läroplanen för förskolan (LPF18) är ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet viktigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnets utveckling.
– Föräldrar har rätt att få information om förskolans mål, riktlinjer och arbetssätt. De har också rätt att framföra sina åsikter och delta i utvärderingar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att rektorn eller huvudmannen beslutar om den inre organisationen och att det är förskolans personal som väljer hur man lägger upp pedagogiken, säger Helene Roslund.
Hon fortsätter:
– Förskolan ska vara neutral. Relationen till föräldrarna får inte ske på bekostnad av barnets bästa. Om det uppstår konflikter mellan föräldrar eller vårdnadshavare får exempelvis inte förskolan låta sig påverkas av en förälders åsikt om hur olämplig den än kan vara.
Barn som riskerar att fara illa i hemmet
En av de svåraste uppgifterna i förskolan är när man misstänker att ett barn inte har det bra hemma. I sådana fall har du som personal en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Det kan skapa spänningar och påverka samarbetet med vårdnadshavarna om barnets bästa.
– Det är viktigt att ha en regelbunden kontakt med föräldrarna. En god relation som klarar den påfrestning som en orosanmälan kan innebära kan också hjälpa barnet att få det stöd det behöver, förklarar Helene Roslund.
5 sätt att stärka samarbetet mellan hem och förskola
1. Lägg kraft på introduktionen. Under introduktionen läggs grunden för relationen mellan hem och förskola, vilket gynnar barnets utveckling och välbefinnande.
2. Lägg tid på den återkommande relationen. Berätta hur barnet har mått och vad det gjort under förskoledagen. Hur har barnet utvecklats och lär sig?
3. Ställ frågor. Hur har barnet det hemma och vad bedömer föräldrarna att barnet mår bra av?
4. Skapa kontinuitet i relationerna. Om det finns personal som barn och föräldrar känner väl vid lämning och hämtning samt utvecklingssamtal fördjupas relationen och upplevelsen av att samarbetet syftar till att skapa de bästa förutsättningarna för barnet.
5. Ha barnet i fokus. Vid signaler om att barnet inte har det bra eller inte utvecklas optimalt – samtala med vårdnadshavarna om detta. I BRIS samtalsguide ’Goda samtal om svåra ämnen’ föreslås i korthet följande förhållningssätt. Ha barnet i fokus, lyssna, ställ öppna frågor, var konkret samt förmedla hopp och bekräftelse.