Betygsutredningen

Kursbetyg

Den största förändringen som utredningen föreslår är att dagens kursbetyg ska bytas ut mot ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande nivåer inom komvux. Den främsta anledningen till ämnesbetyg är att dagens kursbetyg lett till en fragmenterad undervisning och en stressad situation för eleverna. Kursbetyg visar enligt utredningen inte heller vilka kunskaper en elev har i slutet av sin utbildning. Ämnesbetyg visar elevens kunskaper inom hela ämnet, menar utredningen.

Bytet av betygssystem påverkar också dagens uppbyggnad av gymnasieskolans program som idag är uppbyggd av kurser. Istället ska varje ämne delas upp i nivåer, där betyg sätts när en nivå är avklarad. När eleven sedan klarat nästa nivå, ersätter detta betyg det tidigare. Det slutliga betyget i ämnet ska spegla elevens kunnande i ämnet i slutet av ämnesstudierna.

Kompensatorisk betygssättning

Kompensatorisk betygssättning ska enligt utredningen införas inom hela skolväsendet förutom sfi och grundläggande vuxenutbildning. Kompensatorisk betygssättning innebär att läraren kan göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper vid betygssättning, och olika kunskapsnivåer inom ett ämne kan kompensera varandra. Idag måste alla kunskapskrav inom en kurs vara uppfyllda för att ett visst betyg ska uppnås, vilket har lett till att elever upplever att de alltid bedöms utifrån sin sämsta prestation.

Nytt betygssteg för underkänt

Utredningen föreslår att ett nytt betygssteg, Fx, ska införas. Till skillnad från idag innebär förslaget att även ett underkänt betyg kan ge meritpoäng. Den främsta anledningen till förslaget är att dagens system med ett betygssteg för underkänt är för grovt. Ett F kan innebära skillnader i kunskapsnivå från inga kunskaper alls, till kunskaper precis på gränsen till godkänt.